Svenska arbetarrörelsens historia

Hungermarscherna i Röda Ådalen 1917

Publicerad av Arne Johansson (författare)

1 maj i Härnösand – en storslagen syn! (photo: )

1 maj i Härnösand – en storslagen syn!

 Under de sista tio dagarna i april 1917 svepte en våg av hungerdemonstrationer genom nästan alla större orter i Sverige

Hundraåringen som gjorde revolution

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

 (photo: )

På 1 maj för exakt hundra år sedan demonstrerade 10 000 arbetare i Härnösand. Ett av deras huvudkrav var frigivningen av Anton Nilson, som satt i stadens fängelse

Hungerupproret 1917 – Västervik tände gnistan

Publicerad av Per Olsson (författare)

 (photo: Arvida Ljungkvist Bearbetning: Tor Wiklund)

April 1917 var en månad som skakade Sverige. De många massaktionerna blev inledningen på den svenska revolutionen

Den outtröttliga agitatorn

Publicerad av Elin Gauffin (författare)

FOTOGRAFIPorträtt av Ann Maria Katarina

FOTOGRAFIPorträtt av Ann Maria Katarina "Kata" Dalström, författare, politiker och folkbildare. 1915-1920FOTOGRAF: Okänd. BILDNUMMER: SSMF097470Stadsmuseet i Stockholm

Att följa Kata Dalström (1858-1923) genom hennes politiska liv är att följa den unga arbetarrörelsens olika faser. Att läsa om hennes agitation ger en ovärderlig inblick i hur rörelsen byggdes och väcker en socialistisk önskan att vi en dag ska komma tillbaka till dessa rötter av massorganisering. Att se misstaget med kvinnofrågans underordnade roll, feministernas debatter och genusaspektens genomslagskraft är också det nödvändiga lärdomar för dagens aktivister.

1917 börjar med Socialdemokraternas partisplittring

Publicerad av Peter Lahti (författare)

Redo för agitationsturer i Småland. (photo: )

Redo för agitationsturer i Småland.

Revolutionsåret 1917 inleddes för Socialdemokraternas del mycket dramatiskt med att partiet splittrades på den tionde partikongressen den 12-20 februari

Sverige vintern 1917: ”Oro och rena revoltstämningen”

Publicerad av Per Olsson (författare)

I början av 1917 växte brödköerna, snart skulle tålamodet brista (photo: Axel Malmström (1872-1945))

I början av 1917 växte brödköerna, snart skulle tålamodet brista

För hundra år sedan, den 15 januari 1917 infördes ransonering av bröd, brödsäd och mjöl. Många gick hungriga samtidigt som storbolagen gjorde stora vinster.

Första Arbetskompaniet Storsien: Svenska oförrätter i modern tid

Publicerad av Josef Esberg (författare)

Interneringslägret i Sveg (bilden) var ett av många i Sverige i början av 1940-talet. (photo: Public Domain)

Interneringslägret i Sveg (bilden) var ett av många i Sverige i början av 1940-talet.

Redan år 1928 hade militären börjat försöka få sig en bild av de ”opålitliga element” som inte hade en plats i det svenska folkhemmet genom den så kallade Upplysnings- och underrättelsebyrån (UB). När andra världskriget bröt ut fanns det väl dokumenterat vilka personer som tillhörde den innersta såväl som yttersta kretsen av kommunister. Angiveriet var utbrett; ”den räddes och utsattes främsta försvar och kapitulering inför makten”.

Ned med vapnen!

Publicerad av

”Då det med varje dag som går blir allt tydligare, att den svenska överklassen och de reaktionära tidningarna söker driva upp en stämning för att med vapenmakt möta Norge i dess kamp för sin frihet, uttalar sig de i Stockholm samlade representanter för Sveriges arbetande ungdom: • att det är ett brott mot Sveriges fredliga folk att hetsa till krig mot broderfolket, • att det är Sveriges arbetares och dess arbetande ungdoms oryggliga beslut att aldrig efterkomma en vädjan till vapen.”

Storkonflikten 1980 – tio dagar som skakade Sverige

Publicerad av Per Olsson (författare)

Hundratusentals arbetare var ute i strejk eller lockoutade i en i Sverige sällan skådad styrkeuppvisning av arbetarklassen. (photo: )

Hundratusentals arbetare var ute i strejk eller lockoutade i en i Sverige sällan skådad styrkeuppvisning av arbetarklassen.

För 35 år sedan, i maj 1980, stannade Sverige under tio dagar. Hundratusentals arbetare och tjänstemän var ute i strejk eller var lockoutade. Det handlade om nästan hälften av alla LO:s och TCO:s 2,3 miljoner medlemmar vid den här tiden. Tv-rutan slocknade, två av Sveriges Radios tre kanaler tystnade. Då fanns det bara två tv-kanaler och tre radiokanaler, alla statliga. Tunnelbanan stod stilla och kungen fick be facket om lov för att flyga utomlands.

Storstrejken 1909: ”De korslagda armarnas revolution”

Publicerad av Arne Johansson (författare)

Storstrejken 1909 slutade i ett bittert nederlag för arbetarklassen. Däremot var segern dyrköpt för arbetsgivarna och strejken stärkte den kommande arbetarkampen. (photo: )

Storstrejken 1909 slutade i ett bittert nederlag för arbetarklassen. Däremot var segern dyrköpt för arbetsgivarna och strejken stärkte den kommande arbetarkampen.

Klasskampen lever så länge det kapitalistiska klassamhället existerar och skärps på nytt i tider av kris. Behovet av kamp mot arbetsgivarnas och högerpolitikernas attacker framträder allt tydligare. Är det kanske dags för att förbereda en ny storstrejk?