Historia

Revolutionsåret 1848: ”Ett spöke går runt Europa”

Publicerad av Christian Bunke (författare)

Februarirevolutionen i Frankrike fick kung Ludvig Filip I att abdikera och en ny republik utropades. (photo: )

Februarirevolutionen i Frankrike fick kung Ludvig Filip I att abdikera och en ny republik utropades.

Februarirevolutionen i Frankrike 1848 blev inledningen på en rad revolutionära och omskakande händelser i Europa. Samtidigt som feburarirevolutionen störtade den franska monarkin publicerades det Kommunistiska Manifestet av Karl Marx och Friedrich Engels, som kom att bli en av historiens mest inflytelserika skrifter. Revolutionerna 1848 var borgerliga, men massornas uppror förebådade den arbetarkamp som kapitalismens framväxt skulle orsaka, vilket skrämde borgarna. Med anledning av att det är 170 år sedan revolutionsåret 1848 och Kommunistiska Manifestets första utgåva återpubliceras två tidigare Offensivartiklar från april 2008. Dessa två artiklar har förkortats och bearbetats.

Marsrevolt i Stockholm

Publicerad av Per Olsson (författare)

Mars 1848: Gatustrider och barrikader i Stockholm. Landets överhet fruktade en revolution.  (photo: )

Mars 1848: Gatustrider och barrikader i Stockholm. Landets överhet fruktade en revolution.

”Kring månadsskiftet februari-mars 1848 anlände det Kommunistiska Manifestet med post till Stockholm. Då hade ett 40-tal medvetna hantverksgesäller anslutit sig till det arbetardominerande Skandinaviska sällskapet, som sammanträdde varannan måndag… Parallellt pågick möten en eller ett par kommunistiska avdelningar”, skriver Bunny Ragnerstam i sin bok Arbetare i rörelse, del 1. Även i Sverige fanns medlemmar i Kommunisternas Förbund. En svensk upplaga av Kommunistiska Manifestet kom ut redan i december 1848.

Finanskrascher – därför socialism

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

 (photo: )

Allvarliga ekonomiska kriser inträffar allt oftare. Det är den mest slående slutsatsen i en ny bok, Finanskrascher, av professorn i ekonomisk historia, Lars Magnusson.

Fånglägerhelvetet Dragsvik

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

 (photo: )

”Av de ganska exakt 10 000 tillfångatagna röda, som i maj-juni vandrade in genom lägerportarna i Dragsvik, omkom inom de närmaste månaderna mer än 3 000 under fullkomligt vidriga omständigheter.” Sture Lindholms bok Fånglägerhelvetet handlar om just det – ett läger för röda fångar efter inbördeskriget i Finland för 100 år sedan.

Grupp 8 lade grunden – men vilka är Grupp 9?

Publicerad av Åsa Karlsson (författare)

Grupp 8 var en banbrytande feministisk vänstergrupp som åstadkom väldigt mycket. (photo: Arbetarrörelsens arkiv)

Grupp 8 var en banbrytande feministisk vänstergrupp som åstadkom väldigt mycket.

Femtio år sedan Grupp 8 bildades som en av många radikala grupper över Europa och hela världen lanseras nu som en uppföljare – Kvinnoalliansen Grupp 9 – som enligt taleskvinnan och en av ledarna, Cissi Wallin, ska ta vid där grupp 8 slutade. Grupp 9 ska fortsätta kämpa för rättvisa. ”Nu levlar vi upp i form av aktioner och betydligt skarpare krav”, säger hon och berättar att gruppen består av ”ett stabilt gäng kvinnor som fått nog, allt från jurister till genusvetare och småbarnsmammor”. 

1948-2018: Vi minns Al-Nakba

Publicerad av Amer Mohammed Ali (författare)

Under Al-Nakba 1948 tvingades över 750 000 palestinier bort. (photo: )

Under Al-Nakba 1948 tvingades över 750 000 palestinier bort.

Den 15 maj var det 70 år sedan Al-Nakba, den stora katastrofen, som resulterade i att över 750 000 palestinier tvingades från sina hem av Israeliska armén och över 400 palestinska byar förstördes. Innan dess hade uppskattningsvis 300 000 palestinier flytt sina hem och 1968 tvingades ytterligare 300 000 palestinier från sina hem efter sexdagarskriget. 

Ingen 100% kamp utan klasskamp

Publicerad av Robert Bielecki (författare)

En intressant utställning som dock inte nog framhäver klasskampens betydelse. (photo: Robert Bielecki)

En intressant utställning som dock inte nog framhäver klasskampens betydelse.

Historiska museet i Stockholm har för närvarande en utställning vid namn ”100% kamp – Sveriges historia”. En liten, men textrik utställning som trots mycket intressant fakta inte nog lyckas framhäva arbetarrörelsens kollektiva och avgörande roll i kampen för de många förbättringar som historiskt har vunnits i Sverige.

Frankrike 1968 – revoltens vågor känns fortfarande

Publicerad av Kristofer Lundberg (författare)

Under maj 1968 var det på massmöten som de avglörande besluten fattades. Arbetarna och studenterna styrde. Presidenten gick i landsflykt. (photo: )

Under maj 1968 var det på massmöten som de avglörande besluten fattades. Arbetarna och studenterna styrde. Presidenten gick i landsflykt.

Den 2 maj i år är det 50 år sedan som majrevolten skakade Frankrike och hela den globala kapitalistklassen. Massrevolten i Frankrike inleddes med studenternas protester och när de sedan fick stöd av arbetarklassen omvandlades proteströrelsen till en politisk kraft som kunde ha avskaffat kapitalismen och därmed ändrat historiens gång. Den 29 maj var regeringen maktlös – röda fanor hade hissats på fabriker landet runt och på offentliga byggnader.

1968 – när allting var i rörelse

Publicerad av Arne Johansson (författare)

 (photo: )

Det är svårt att hitta en bättre översikt över hur 1960- och 70-talets våg av radikalisering världen över slog igenom i Sverige än i historieprofessorn Kjell Östbergs och Bokförläggarna Röda Rummets nyutgåva av boken 1968 – när allting var i rörelse.

Pragvåren tände hoppet om en ny framtid

Publicerad av Per Olsson (författare)

Alexander Dubcek, i mitten, vinkar till folket. Dock ville massorna ha verklig socialism, och så långt var inte Dubcek beredd att gå. (photo: )

Alexander Dubcek, i mitten, vinkar till folket. Dock ville massorna ha verklig socialism, och så långt var inte Dubcek beredd att gå.

Efter månader av växande missnöje mot det stalinistiska systemet i det dåvarande Tjeckoslovakien utsågs Alexander Dubcek den 5 januari 1968 till ny ledare för det styrande kommunistpartiet. Ledarskiftet och de förväntningar som det födde blev Pragvårens inledning – en tid av politisk islossning som fick ett brutalt slut när sovjetiska trupper invaderade landet natten mot den 21 augusti.
”Socialism – Ja! Ockupation – Nej!” var ett vanligt slagord som mötte de invaderade sovjetiska trupperna. Den Sovjetledda invasionen skapade en omedelbar kris inom den dåvarande så kallade kommunistiska rörelsen, som såg det stalinistiska Sovjet och Östeuropa som modeller. 
Den nya generationen vänsteraktivister vände sig bort från Moskva och började söka efter en väg till socialistisk demokrati. Pragvåren tände hoppet om en ny framtid – en förväntan som kom att genomsyra det stormiga året 1968. 
Detta är en omarbetad och nedkortad version av en artikel som publicerades i Offensiv # 809, den 17 juli 2008.

Underteman