Marxism

7. Oktoberupproret och den sovjetiska ”lagligheten”

Publicerad av

I september, under den demokratiska konferensens dagar, krävde Lenin att vi omedelbart tog itu med upproret. ”Men för att behandla upproret på marxistiskt sätt”, skrev han, ”d v s som en konst, måste vi samtidigt, utan att förlora en minut, organisera en stab för upprorstrupperna, fördela styrkorna, placera pålitliga regementen på de viktigaste punkterna, omringa Alexandrateatern, besätta Peter-Paulsfästningen, häkta generalstaben och regeringen samt mot officersaspiranterna och den vilda divisionen skicka sådana trupper, som är beredda att offra livet hellre än att låta fienden tränga in i stadens centra; vi måste mobilisera de väpnade arbetarna, kalla dem till den sista förbittrade striden; vi måste besätta telegraf- och telefonnätet, placera vår upprorsstab vid den centrala telefonstationen och sätta alla fabriker, alla regementen, alla punkter där väpnad kamp pågår o s v i telefonförbindelse med den. Allt detta är naturligtvis endast sagt som exempel, endast för att illustrera att man i nuvarande ögonblick inte kan förbli marxismen, förbli revolutionen trogen, om man inte behandlar upproret som en konst.” (Lenin Marxismen och upproret, Valda verk del 2, s 319) Detta sätt att ställa frågan förutsatte att upproret skulle förberedas och genomföras genom partiets förmedling och i dess namn, och att segern därefter skulle stadfästas av sovjetkongressen.

8. Än en gång om sovjeterna och partiet under den proletära revolutionen

Publicerad av

Arbetardeputerades sovjeter dök upp hos oss 1905 och 1917 ur själva rörelsen, som dess naturliga organisationsform när kampen nått ett visst stadium. Men de unga europeiska partierna, som mer eller mindre accepterat sovjeterna som en ”doktrin” eller som en ”princip”, är ständigt utsatta för faran att uppfatta sovjeterna i sig själva som en fetisch, som någon sorts självtillräcklig faktor i revolutionen. Trots den väldiga fördel sovjeten har som organisation av kampen om makten kan det i själva verket mycket väl finnas tillfällen då upproret utvecklas på basis av en annan organisationsform (fabrikskommittéer, fackföreningar, etc) och att sovjeterna inte bildas förrän i upprorets stund eller till och med efter dess seger, som maktorgan.

Kronologi

Publicerad av

Fotnoter/ordlista

Publicerad av

Ny bok om CWI:s program och politik

Publicerad av Per Olsson (författare)

Strax innan förra årets slut kom CWI ut med en ny bok: Marxism in Today’s World (Marxismen idag). Den engelska versionen utgavs samtidigt som bokens italienska förlaga Futura Umanità (Mänsklighetens framtid).

En socialistisk värld är möjlig

Publicerad av

Rättvisepartiet Socialisternas grundsatser

Förord: Vad är ett program?

Publicerad av Marcus Kollbrunner (författare)

Vad är ett program? Det är inte först och främst några krav på ett papper. Ett marxistiskt program är en generalisering av arbetarklassens kamperfarenheter, en historisk analys. Genom att dra lärdomar av tidigare kamp kan man förbereda sig för dagens kamp, och hur man ska uppnå de segrar som krävs för att ett nytt samhälle ska kunna växa fram.

Handlingsprogram: En socialistisk värld är möjlig

Publicerad av

Sedan demonstrationerna mot WTO i Seattle i november 1999 har en våg av antikapitalistiska protester svept fram över världen. Miljoner människor har demonstrerat utanför toppmöten där representanter för världens makthavare samlats. Rörelsen representerar mångdubbelt fler som tröttnat på orättvisorna i världen och som i allt större utsträckning drar slutsatsen att felet ligger i det kapitalistiska systemet.

Från Marx till Seattle: 150 år av politisk kamp

Publicerad av

Utan internationellt perspektiv, program och politik är det omöjligt att bygga upp en rörelse som kan möta den svåra uppgiften att omvandla samhället. I globaliseringens tidevarv är det än tydligare att arbetarklassen i ett land har samma intressen som arbetarna i andra länder. Kapitalismen har utvecklat en internationell arbetsdelning och därmed lagt grunden för en ny internationell arbetsorganisation och en planerad produktion i världsskala. Därför är arbetarklassens internationella kamp grunden för kampen för socialismen.

Arvet efter Che

Publicerad av Per Olsson (författare)

Che var en självuppoffrande revolutionär och socialist. (photo: )

Che var en självuppoffrande revolutionär och socialist.

Den 9 oktober var det precis 50 år sedan som revolutionären Ernesto ”Che” Guevara avrättades. För att hedra hans minne och kamp återpublicerar vi en tidigare artikel skriven år 2002 av Per Olsson, rubricerad: "Che Guevara – en symbol för kamp".

Underteman