Marxism

Stalinismen – vad hände med arbetarstaten?

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

Den groteska diktaturen i Sovjetunionen, som kallade sig ”kommunistisk” och ”socialistisk”, är fortfarande högerns viktigaste argument mot socialism. Men vad hände i Sovjet? Vilken sorts samhälle var det?

Vänsteroppositionens kamp

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

Stalin kunde definitivt konsolidera sin regim först efter ett decennium av ensidigt inbördeskrig. Trotskij och vänster­oppositionen hade starka rötter och stöd inom den ryska arbetarklassen.

Den permanenta revolutionen

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

Den ryska revolutionen 1917 innehåller lärdomar även för idag, inte minst för revolutioner i den före detta koloniala världen. Likheterna med Ryssland är stora i länder med svag kapitalism, där en liten klick jordägare dominerar på landsbygden, med o­lösta nationella frågor och där arbetarklassen är i minoritet.

Kampen mot fascismen

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

Hitlers och nazisternas makt­övertagande i Tyskland i januari 1933 var ett katastrofalt nederlag för arbetarklassen i hela världen. Kommunistpartiets ledning, och än mer dess internationella ledning i Moskva, bar ansvaret för att nazismen inte stoppades.

Fjärde Internationalen

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

Trotskijs idéer under 1920- och 1930-talen byggde till största delen på hans erfarenheter av den ryska revolutionen. Den hade visat att arbetarklassen behöver ett starkt, demokratiskt och politiskt medvetet parti.

En lysande stridskrift till marxismens försvar

Publicerad av

 (photo: )

Rosa Luxemburgs stridskrift Sociala reformer eller revolution? är ett svar till Eduard Bernstein och dennes frontalangrepp mot marxismen – den revolutionära socialismen. I en serie artiklar i den tys­ka socialdemokratins (SPD) tidskrift Die Neue Zeit (Den nya tiden) 1897-98 och i sin bok Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter argumenterade Bernstein för en ”revision” av marxismen.

Rosa Luxemburg: Sociala reformer eller revolution?, del 1

Publicerad av

Om det är sant, att teorier är spegel­bilder i människohjärnan av den synliga världens fenomen, då måste man beträffande Eduard Bernsteins teori tillfoga, att spegelbilderna är upp- och nervända. Enligt Bernstein blir det allt mera osannolikt att kapitalismen kommer att bryta samman, eftersom å ena si­dan det kapitalistiska systemet utveck­lar sig i riktning mot en allt större anpassningsförmåga, under det att å andra sidan produktionen blir allt me­ra differentierad. Enligt Bernsteins åsikt bevisas kapitalismens anpassningsförmåga av följande tre fenomen: för det första har de allmänna kriserna försvunnit tack vare utvecklingen inom kreditsy­stem, företagarorganisationer, kommunikationer och nyhetsförmedling; för det andra är medelklassen motståndskraftigare, eftersom produktionsgrenarna kontinuerligt differentieras, och eftersom breda skikt av proletariatet kommit upp till medel­klassnivå; för det tredje har proletari­atets ekonomiska och politiska situation förbättrats genom fackföreningarnas kamp.

Sociala reformer eller revolution?, del 2

Publicerad av

Den viktigaste landvinningen un­der den proletära klasskampens utveckling har varit upptäckten, att det kapitalistiska samhällets ekonomiska förhållanden kunde användas som utgångspunkt för socialismens förverkligande. Därmed har socialismen blivit till en historisk nödvändighet från att ha varit ett ”ideal”, som under årtusenden föresvävat mänskligheten. Bernstein bestrider, att socialismen har sina ekonomiska förutsättningar i det nuvarande samhället.

Den förrådda revolutionen

Publicerad av Per-Åke Westerlund (författare)

”Den rasande fascisthunden Trotskij, låt honom få en hunds död!”, utropade Prav­da från Moskva den 24 augusti 1936, när Stalin inlett Moskarättegångarnas fruktansvärda terror. Fyra dagar senare internerades Leo Trot­skij av den socialdemokratis­ka regeringen i Norge, där han levde i exil.

Socialister och kampen för reformer

Publicerad av Katja Raetz (författare)

År 1898 ägde en debatt rum på de tyska socialdemokraternas kongress, som startades av en viss Eduard Bernstein och som gällde partiets program. Han menade att kapitalismen ha­de funnit sätt att övervinna sina inre motsättningar. Därmed, menade han, hade Karl Marx lära om kapitalismen förlorat sin aktualitet med följden att även partiets praktiska ageran­de måste förändras.

Underteman