av Amer Mohammed Ali // Artikel i Offensiv
Varje år på första maj samlas miljontals arbetare och unga världen över. Det är såväl ett firande som en dag för mobilisering och agitation. Firandet av första maj sina rötter in på 1800-talet och kom ur kampen för 8 timmars arbetsdag samt för att minnas de arbetare som dödades under Haymarket-massakern i Chicago.
Under 1800-talet hade industrialiseringen ökat och allt färre arbetade med jorden eller inom hantverk. Arbetare började söka sig till städerna och till fabrikerna. I takt med att arbetarklassen blev fler ökade även organiserandet av fack och arbetargrupperingar.
Kommunistiska förbundet bildades på mitten av 1800-talet och Marx och Engels fick uppgiften att presentera förbundets program i skrift, det kommunistiska partiets manifest. Första internationalen bildades ungefär 15 år senare 1864 och organiserade miljontals arbetare.
Samtidigt som organiseringen av arbetare skedde lät sig inte borgerligheten backa för revolterna som nu ägde rum i massor av länder. I Sverige ägde Sundsvallsstrejken rum 1879 där mer eller mindre alla sågverk i Sundsvallsregionen lamslogs av 1800-tals Sveriges största strejk.
Landshövdingen med stöd av den dåvarande kungen Oskar II mobiliserade militär och gav arbetarna ett ultimatum, tillbaka till arbetet eller möt ett dödligt våld.
Det här var ett typiskt agerande av staten och till försvar för kapitalisterna.
I USA den 1 maj 1886 gick arbetare ut i generalstrejk med krav på 8 timmars arbetsdag. Amerikanska arbetare arbetade då i snitt 60 timmar, sex dagar i veckan. Arbetsgivarna använde olika metoder för att försöka förhindra att arbetare organisera sig. Förutom att hetsa etniska grupper mot varandra sparkades fackliga, banditer anställdes och privata säkerhetsstyrkor sattes in.
Den fjärde maj samlades arbetare på torget Haymarket i Chicago till stöd för strejken och den attackerades av en massiv polisstyrka. En okänd attentatsman kastade en bomb mot polisen som i sin tur öppnade eld mot arbetarna, vilka i sin tur besvarade elden. Det ledde till 8 polisers död och att mer än fyra arbetare dog; den exakta siffran är okänd då en del arbetare dog senare på grund av skadorna.
År 1889, vid bildandet av den Andra Internationalen, beslutades också för att göra den 1 maj 1890 till en internationell protestdag för 8 timmars arbetsdag. År 1891 beslutades det för att 1 maj skulle vara ett årligt event.
Arbetarrörelsens kamp för 8 timmars arbetsdag, rösträtt, löner, rätten att organisera sig med mera är inget att ta för givet. Borgarklassen och dess representanter får det gärna att framstå som att de landvinningar vi arbetare har idag är självklarheter och något alla står för, men det är absolut inte sant. De vill tjäna pengar och för det måste de exploatera oss och planeten.
Historien lär oss att det är arbetarklassen som en enhet kämpat till sig rättigheter vi har idag. Men också att det är arbetarklassens uppgift att fortsätta driva kampen mot kapitalismen för välfärd, arbete, klimatomställning och fred. Det är enbart genom socialismen som arbetare, unga och fattiga kan befrias av det här ruttna systemet som berikar de få på bekostnad av oss alla andra.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.