10 år av gruvkamp i Gállok/Kallak – blir det ett avgörande?

av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Frågan om en ny gruva i Gállok/Kallak i Jokkmokks kommun har varit levande sedan prospekteringsbolaget Beo­wulf mining började provborra 2010. Nu förväntas frågan avgöras under det kommande året. Men företaget fortsätter sin press på beslutsfattare, näringsministern får kritik får uteblivet beslut och FN:s rasdiskrimineringskommitté kritiserar svensk mineralpolitik.

År 2013 utbröt stora protester som ledde till gripanden. Sedan dess har kampen mot exploateringen av marken fortsatt att glöda. Offensiv har följt kampen med artiklar, intervjuer och besök. Flera gånger har det verkat som om att gruvstarten är nära, andra gånger har jublet legat nära till hands för att företagets planer grusats. Nu verkar pressen på regeringen vara tung från både gruvlobbyn och från motståndet.
Gruvan som planeras grundar sig på en malmfyndighet som SGU (Sveriges geologiska undersökning) i våras försökte lyfta fram som viktig. Samtidigt skulle en gruva, förutom ett enormt ingrepp i naturen, innebära att renbetesmarker tas i besittning och möjligheten till renskötsel splittras. 
Därtill har det av gruvmotståndet visats på enorma faror med en gruva, enligt de planer som Beowulf själva lagt fram. Bland annat förorening av färskvatten och risken för en översvämning av Luleå älv om en fördämning skulle brista. Det är risker som vi har sett hända med gruvanläggningar de senaste åren, bland annat i Finland och Brasilien.

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har kritiserat Näringsministern Ibrahim Baylan (S) för att tillståndsprocessen för gruvan har tagit så lång tid. I och med att regeringen även startat upp förhandlingar om bearbetningskoncessionen hoppas Sven-Otto Littorin, ordförande för Beowulf mining, att processen nu ska skyndas på. 
För bearbetningskoncessionen sa Länsstyrelsen nej medan Jokkmokks kommun och Bergsstaten sa ja; denna oenighet ledde till att regeringen får avgöra frågan. Detta har tagit tre år, utan några resultat. Gruvföretaget är otåliga; tidigare hotade de med en stämning av staten som drogs tillbaka. 
Även bland gruvmotståndet är väntan olidlig för att kunna gå tillbaka till det normala utan ett hot om en gruva. En rapport som kom tidigare i år avhandlade just denna väntan och lyfte fram de negativa konsekvenserna bland renskötare som pressas psykiskt under hot om nya exploateringar.

I början av december kom kritik från FN:s rasdiskrimineringskommitté om gruvtill­ståndet för nickelgruvan i Rönnbäcken. Kommittén fick anmälan mot gruvan redan 2013 av Vapstens sameby efter att regeringen beslutat om tillståndet för gruvan. Kritiken handlar om att samebyns intressen inte hörsammats i beslutsprocessen samt att samebyn inte involverats. 
FN anser att Sverige brutit mot rasdiskrimineringskonventionen och nu har regeringen på sig till i februari att kommentera hur den tänker agera i frågan. Kritiken innefattar även Sveriges minerallagstiftning, vilket medför att fler gruvprojekt så som Gállok/Kallak hamnar under luppen. 
Samebyn Jåkhågasska, som bedriver sin renskötsel i Gállok, anser att FN:s kritik väger tungt i tillståndsprocessen och hoppas därmed på avslag för en gruva. Gruvmotståndare från bland annat gruppen ”Gruvfritt Jokkmokk” säger sig också vara beredda på strid med aktioner av civil olydnad om gruvan skulle få klartecken.

Sammanfattningsvis kan utsikten för 2021 vara att antingen avgörs gruvfrågan på regeringens bord och Beowulf får gå med svansen mellan benen eller så kommer staten att fortsätta bryta mot rasdiskrimineringskonventionen och därmed kommer nya strider att blossa upp.