10 månaders krig som skakat världen

av Per-Åke Westerlund // Artikel i Offensiv

På julafton, den 24 december, var det 10 månader sedan Putins Ryssland inledde invasionen i Ukraina. För Ukrainas befolkning har det inneburit helvetet på jorden, just nu en mörk, kall vinter med ständiga missilangrepp. Ingenting pekar på att kriget närmar sig ett slut. Tvärtom pekar det mesta på nya krigsoffensiver i början av 2023.

Kriget har påskyndat och fördjupat alla världens kriser. Svält, militarisering och en djupare ekonomisk nedgång har följt i dess spår. Här är 10 effekter av kriget.

1. Helvetet i Ukraina

Enligt FN har 7,8 miljoner flyktingar tvingats fly från Ukraina sedan kriget inleddes, och ungefär lika många har blivit flyktingar inom landets gränser. Det är mer än var tredje invånare av en befolkning på 43 miljoner.
Troligtvis har över 100 000 människor dödats. USA.s militär har uppgett att över 100 000 soldater dödats eller sårats på båda sidor. FN:s organ för mänskliga rättigheter uppger att närmare 7 000 civila har dödats, men antalet är sannolikt betydligt fler.
Mariupol, en stad som i februari hade över 400 000 invånare, totalförstördes av artilleri och missiler innan Ryssland tog över i maj.
Den 10 oktober inleddes de idag dominerande återkommande ryska attackerna mot infrastruktur och civila mål. Dagligen har mellan 50 och 100 missiler avfyrats. Flera gånger har halva Ukraina haft elavbrott sedan kraftverk och anläggningar träffats. Enligt världshälsoorganisationen WHO har över 700 sjukhus träffats av attacker.

2. Ryssland i krig

Under Putins första tid vid makten var Ryssland allierad med västmakterna, även militärt. Storföretag som till exempel IKEA, McDonald’s och Renault samt världens storbanker etablerade sig alla i Ryssland. Rysk gas och olja dominerade Europa.
År 2007 blev en vändpunkt, då Nato förklarade att Ukraina och Georgien var kandidatländer. Putin svarade med ett krig mot Georgien. Sedan följde anfallen mot Ukraina 2014, samt Rysslands avgörande militära stöd till Assadregimen i Syrien. I Ryssland växte samtidigt missnöjet mot ökad fattigdom, nedrustad sjukvård och allt hårdare repression. De militära insatserna och propagandan användes för att avleda missnöjet.
Kriget 2022 har saknat all förankring. De första protesterna i februari-mars möttes därför av brutal repression. Västmakternas svar, krigsliknande sanktioner, riktades urskiljningslöst även mot befolkningen. Den ekonomiska nedgången har dock inte alls blivit 30 procent, som en del ekonomer trodde, utan snarare 3,5 procent, eftersom olje- och gasinkomsterna har fortsatt att strömma in.
Men arbetslösheten har ökat och kriget kostar enorma belopp, samtidigt som allt fler industrier drabbas av bristen på importerad teknik.

3. Putins enorma fiasko

Från att ha trott på en snabb militär seger i hela Ukraina har den ryska armén tvingats till tre stora reträtter: Från områden norr om Kiev i mars-april, från Charkivregionen i september och från Cherson i november.
I början av kriget överraskades den ryska offensiven av Ukrainas motstånd. Stridsmoralen i de ukrainska trupperna var hög till skillnad från de ryska truppernas. Ukraina förfogade över Europas – efter Ryssland – näst största uppsättning av artilleri och soldater som sedan 2014 har genomgått en omfattande utbildning, ofta under ledning av officerare från Väst.
Efter att först ha gett president Zelenskyj rådet att lämna landet ingrep nu USA-imperialismen och dess allierade direkt i kriget. Det blev avgörande när den ursprungliga ukrainska artilleriammunitionen började ta slut.
Putins svar på de militära bakslagen blev först de fejkade ”folkomröstningarna” i fyra regioner som därefter förklarades vara ryska ”för alltid”, följt av mobiliseringen av 300 000 fler soldater. Det i sin tur ledde till nya protester och att hundratusentals lämnade Ryssland. Putin pressas av krigshökar, som inte utesluter användning av ”taktiska kärnvapen”, samtidigt som missnöjet underifrån i ett visst läge kan leda till massprotester. Putins regim är kraftigt skakad och därför extra farlig.

4. Frontlinjerna vintern 2022-23

Efter snart 10 månaders krig är det långt ifrån över. Många bedömare, inklusive den ukrainska militärledningen, förväntar sig en rysk offensiv under det första kvartalet 2023. Både höga militärer och Putin besöker Belarus i december, möjligen för att kunna använda landet som bas för nya attacker.
Sedan över ett halvår pågår hårda strider runt staden Bachmut i Donetskregionen. Ryska trupper under ledning av den halvprivata Wagnergruppen har sakta tagit sig närmare staden.
Ukrainas militär skulle helst vilja fortsätta sin offensiv söderut, för att skära av Rysslands landväg till Krim. Men ryska trupper har mångdubbla led av försvar på plats, och utgången är osäker. Ukrainas militär varnar för att Ryssland utbildar sina nya trupper snabbare än de ukrainska.
Ingen sida kommer att acceptera en fredsuppgörelse i detta läge. Zelenskyj betonar nu på nytt att målet är att även ta tillbaka Krim, där en stor del av befolkningen har accepterat ryskt styre som ett faktum, och att 95 procent av befolkningen vill fortsätta tills de ryska trupperna har drivits bort eller retirerat. För Putin finns ingen möjlighet att erkänna ens ett delvist nederlag.

5. Det andra kalla kriget

Kriget markerar en ny tid, när kapitalismens snabba globalisering ersätts av ökad nationalism och avglobalisering. Från att ha varit ekonomiskt allierade med Väst har Ryssland och än mer Kina utvecklats till USA-imperialismens huvudfiender. Konflikten mellan de imperialistiska stormakterna handlar om ekonomi, teknologi, råvaror och makt, och får en allt mer militär karaktär. Det pågår en militär kapprustning mellan USA:s militära allianser, inklusive Nato, och Kinas nationalistiska kapitalistiska diktatur.
För USA-imperialismen är Ukrainakriget ett tillfälle att bestraffa och begränsa Ryssland, varna den kinesiska imperialismen och att tydligt ta den militära ledningen över Västblocket. Ett krig genom ombud, utan soldater från USA. Natoländer har ökat sina militärutgifter med tusentals miljarder kronor, enbart Tyskland med 100 miljarder euro (över 1 000 miljarder kronor).
Xi Jinpings diktatur, som just innan kriget utropade en obegränsad allians med Ryssland, oroas av den militära utgången hittills och risken för sanktioner i en tid av oemotsvarade kriser i Kina självt. Kriget ökar hastigheten på uppdelningen i två block.
Men tvärtemot propagandan att det handlar om demokratier mot diktaturer, är det en global maktkamp, där USA liksom så många gånger tidigare inte har något emot att alliera sig med auktoritära regimer.

6. Västimperialismens svar

Det är i detta sammanhang som USA:s och Västmakternas militära uppbackning av Ukraina ska ses. Enligt USA:s försvarsminister Lloyd Austin uppgick det levererade militära stödet från USA till Ukraina fram till november till 18,6 miljarder dollar. Det är mer än fyra gånger Ukrainas egen militärbudget.
Det totala stödet från USA (inklusive humanitärt och finansiellt stöd) till Ukraina var i november strax under 50 miljarder euro, medan EU:s stöd i december ökade till totalt 52 miljarder euro. Löften om vapen och ammunition har ofta motsvarat en stor del av de lager som finns.
Som Zelenskyj många gånger har påpekat har detta stöd varit militärt avgörande. Men med pengarna följer också villkor. EU förordar stränga ekonomiska regler för Ukraina.

7. Svältkatastrofer

Med Ukraina och Ryssland som stora exportörer av spannmål, matolja och konstgödsel har kriget fått förödande konsekvenser. Matpriserna har mer än fördubblats i flera fattiga länder.
I exempelvis Somalia behöver halva befolkningen – 7 av 16 miljoner – matbistånd för att klara sig. Men de FN-organ som ska dela ut mat har halverat ransonerna då regeringarna i rikare länder inte har ställt upp med de pengar som behövs.

8. Flyktingarna

Flyktingar från Ukraina togs emot med öppna armar av Europas invånare när kriget inleddes. EU använde speciella regler för att ge uppehållstillstånd. Men liksom 2015, när många flyktingar kom till Europa, drar nu regeringar och EU in på stödet. Mitt i en ekonomisk kris drabbas de som har flytt av försämrade villkor – och ännu värre för de som har flytt från krig och katastrofer i Afrika, Asien eller Mellanöstern.

9. Klimatet

Kriget riktas också mot klimat och miljö, både i Ukraina och globalt. Import av gas och olja från Ryssland ska nu ersättas av ökad produktion i resten av världen, inklusive kolkraft. Samtidigt har kriget också för en tid bidragit till att dämpa klimatkampen.

10. Utgången av kriget

Kriget är en produkt av växande motsättningar och kriser i det kapitalistiska systemet. Dess politiker, arméer och finanshajar saknar lösningar och vänder sig emot varandra, men ännu mer emot det arbetande folket internationellt. De pengar som saknas för att stoppa svält och miljökatastrofer, för att rusta upp vården och stödja flyktingar, går istället till krig och en handfull extremt rika.
Ett fredsavtal eller vapenstillestånd för Ukraina skulle innebära ett visst andrum, men också ge utrymme för uppladdning på alla sidor för en fortsättning på kriget. Arbetare och fattiga i Ukraina, Ryssland och resten av världen skulle få betala kostnaderna.
I avsaknad av en oberoende arbetarrörelse i Ukraina har viljan att kämpa mot invasionen hittills lett till ett starkt stöd för Zelenskyjs högerregering. Arbetare och unga behöver bygga en oberoende rörelse för att försvara sig mot invasionen, rikta en klassappell till de ryska soldaterna, vars stora majoritet inte vill vara där och mobilisera mot den ukrainska regeringens attacker på fackliga rättigheter, privatiseringar med mera.
I Ryssland behövs en ny demokratisk arbetar- och vänsterrörelse mot Putins kapitalistiska diktatur och mot kriget, för demokratiska rättigheter och mot prisökningarna. USA och Västmakterna står inte på arbetarnas sida i något land.
Arbetarrörelsen, vänstern och aktiva gräsrötter i alla länder behöver kämpa tillsammans mot krig, utsugning och för bättre villkor. Det betyder en kamp mot kapitalismen och alla imperialistiska makter.