15 episoder om SD-rasismen och motståndet

av Per-Åke Westerlund // Artikel i Offensiv

I måndags blev Sverigedemokraternas Julia Kronlid vald till andre vice talman i riksdagen. Högerpartierna vill glömma SD:s nazistiska och rasistiska historia. Här påminner vi om 15 episoder.

Medan M, KD och L röstar på en SD:are känd som abortmotståndare skriver internationella media om hur extremhögern med nazistiska rötter vunnit valet i Sverige. Och här är många oroliga över vad den nya regeringen där SD, troligast utifrån, sätter tonen kommer att innebära.
Det finns hur många berättelser som helst om SD:are med nazist­anknytning, hundratals av deras kandidater enbart i det senaste valet. Här är ett ofullständigt urval episoder från SD:s historia.

1988
SD bildas av nazister

Sverigedemokraterna bildades av nazister som sökte en ny taktik och bryta decennier av extrem isolering. På 80-talet lanserades Bevara Sverige Svenskt och nu blev SD nästa steg. Bland grundarna fanns Gustaf Ekström, förbundssekreterare i nazisternas ungdomsförbund, Nordisk Ungdom, på 1930-talet, och senare frivillig i Waffen SS och stationerad i Berlin under andra världskriget och förintelsen.
Flera andra kända nazister deltog i bildandet, bland dem partiordföranden Anders Klarström från Nordiska Rikspartiet.

1988-1999
”Återvandring”

Hela 1990-talet var ett av Sverigedemokraternas viktigaste krav att alla som kommit till Sverige efter 1970 måste återvandra. Det var under den här tiden som dagens ledande SD:are, som Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson, blev medlemmar.

1991-92
Nazistmarscher som stoppades

Början av 90-talet var en skarp brytningstid i Sverige: ekonomisk kris, snabbt växande arbetslöshet, EU-ansökan och högerregering (som fick stöd av S för sin krispolitik). Internationellt kollapsade stalinismen och kapitalets globalisering inleddes.
Nazisterna i SD försökte utnyttja oron med en rad marscher: 20 april (Hitlers födelsedag), 27 april (Engelbrektsdagen), 6 november (Gustav II Adolfs dödsdag) och huvudnumret 30 november (Karl XII:s dödsdag). Men den 30 november 1991 i Kungsträdgården i Stockholm och 1992 i Lund blockerades nazistmarscherna av massiva antirasistiska demonstrationer, där Offensiv (numera Rättvisepartiet Socialisterna) spelade en avgörande roll. SD kastades in i kriser och stagnation.

1991-1994
Ökänd nazistledare ledde ungdomsförbundet

Robert Vesterlund var ordförande i SD:s ungdomsförbund SU 1991-94 och var medlem i SD till 1996. Jimmie Åkesson gick med i SU 1994. Robert Vesterlund organiserade därefter flera nazistiska projekt, med info14 som det mest kända. År 1999 avslöjade syndikalisten Björn Söderberg att Robert Vesterlund valts till ett fackligt uppdrag. Björn Söderberg mördades en kort tid senare av tre medlemmar ur Robert Vesterlunds organisation. Det var ett av flera mycket uppmärksammade nazistiska mord.
Robert Vesterlund var långt ifrån ensam. SD tog sitt första kommunala mandat i Höör i Skåne 1991. Ledamot var Tina Hallgren-Bengtsson som 1992 blev vice ordförande i partiet. På en klassisk bild från 1996 deltar hon på ett firande av Hitlers födelsedag, iklädd nazistuniform.

1990-talets mitt
Gräsrotskamp, SD tynade

Facklig kamp, arbetslösa som organiserade sig och gräsrotskamp präglade mitten av 1990-talets Sverige. 50 000 elever deltog i skolstrejker och demonstrationer mot sänkta barn- och studiebidrag 1995. Rörelserna pressade tillbaka rasismen och SD tynade.

1998-2002
”Alla” sa rasistiskt parti

När Socialdemokraterna tog över efter högerregeringen 1994 fortsatte de massiva nedskärningarna samtidigt som inga privatiseringar revs upp. Rasisterna vädrade morgonluft. De etablerade partierna trodde att det räckte att säga att SD var rasistiskt och att vända ryggen till.
I valet för 20 år sedan, 2002, tog SD 50 kommunala mandat. Då föreslog Socialdemokraterna och Folkpartiet (nu Liberalerna) en upplysningskampanj, bland annat att SD skulle stängas ute från landets skolor. Dagens Nyheter vägrade samma år publicera en annons för SD eftersom partiet enligt DN var ”antidemokratiskt”. Stockholms stad vägrade hyra ut lokaler till SD.

2003-2006
I skuggan igen

Nya stora rörelser gjorde att SD åter hamnade i skuggan. Kommunalstrejken 2003 och att 10 000-tals demonstrerade mot USA:s krig i Irak krympte rasisternas utrymme. På skolor landet runt organiserades skolstrejker av Elever mot krig, som lanserats av Rättvisepartiet Socialisterna. Efter valet 2006 lanserade den nya regeringen Reinfeldt en frontalattack på a-kassan. En stor opinion med flera lokala fack krävde att LO skulle utlysa politisk strejk. SD stod helt vid sidan av, men gavs möjlighet att återkomma när LO sa nej till strejk och kamp.

2010
Ut ur kyrkan

Över 10 000 demonstrerade mot rasism på Sergels torg i Stockholm när SD kom in i riksdagen 2010. När Stockholms biskop Eva Brunne dagen efter talade för riksdagsledamöterna i Storkyrkan hänvisade hon till demonstrationen där folk samlats för att ”ropa ut sin avsky mot … rasism”. Det räckte för att tydligt avslöja SD:s ledamöter, som marscherade ut, med ökända Erik Almqvist och Kent Ekeroth i spetsen. Offensivs Arne Johansson deltog senare i en radiodebatt mot Almqvist.

2010
Normaliseringen börjar

Efter valet 2010 slutade media och de flesta politikerna kalla SD för rasister. I offentliga sammanhang hade partiet visserligen ersatt beteckningen ”ras” med ”kultur”. Men det räckte att läsa SD:s principprogram för att inse att rasismen var kvar.
En nyckelparagraf i det program som gällde fram till 2011 löd: ”Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen”. Vad är etnisk likhet – om inte en omskrivning av ­rasisternas klassiska motstånd mot ”rasblandning”?
Sverigedemokraternas roll är att ploga för rasistiska åsikter i samhället som helhet och bland de övriga partierna. SD:s hets mot invandrare öppnar också dörren för de våldsamma nazisterna att nå en större publik. På ett vidare plan är rasisternas uppgift att splittra och förvirra, genom att lägga allt fokus på invandring och hela tiden spä på hat och våld. Det gynnade de politiker och rika som mest av allt fruktar en stark kamprörelse underifrån. SD är en spjutspets för högern, som man också har större delen av sitt politiska program gemensamt med.

SD:s roll är att ploga för rasistiska åsikter i samhället som helhet och bland de övriga partierna.

2010-12
Järnrören

Filmen där Erik Almqvist och Kent Ekeroth från SD:s ledning sparkar en man och sedan hämtar järnrör för att fortsätta, sprider en massa rasistiska kommentarer och kallar en kvinna för ”hora” fick stor spridning.
Här var SD:s verkliga åsikter. Händelsen inträffade 2010, men blev offentlig i Expressen 2012.

2013-14
Kärrtorp och EU-val

När nazister i december 2013 attackerade en antirasistisk demonstration i Kärrtorp med flaskor, stenar och bengaler blev svaret att de drevs från platsen och en manifestation med 20 000 helgen efter.
Antirasismen vaknade upp och under EU-valet i maj möttes Jimmie Åkesson och SD av protester, ofta med tusentals deltagare, landet runt. Men den antirasistiska vågen ledde inte till den gräsrotsorganisering som hade behövts.

2015
Flyktingmuren – en gåva till SD

När de många flyktingarna kom till Sverige 2015 möttes de av massiv solidaritet. Opinionsmätningar visade samma trend. SD syntes inte till. Men när S-MP-regeringen helvände och satte stopp för flyktingarna med en chockdoktrin om ”systemkollaps” fick rasismen och hetsen mot flyktingar ny fart. SD publicerade kartor med flyktingboenden och attacker inleddes.

2018
Sölvesborg och antikultur

SD tog över styret i Sölvesborgs kommun 2018. Därefter sparkades bibliotekschefen och en ny plan för biblioteket strök alla mål om modersmål, integration och samarbete med invandrarföreningar. Prideflaggor stoppades, något SD också drivit i andra kommuner.

2022
”Skjut för att döda”

När Ebba Busch önskade att det skulle funnits hundratals skadade efter kravallerna i påskas gick chefredaktören på SD:s Samtiden, Dick Erixon, ett steg längre. Han uppmanade poliserna att skjuta för att döda.

2022
Nedskärningar och högerpolitik

Den nya högerbudgeten är ännu inte presenterad. I tidigare förslag från SD ingår stora nedskärningar på biståndet, miljöpolitiken och arbetsmarknaden (nystartsjobb, facklig tid med mera). I kommuner och regioner har SD röstat för och föreslagit både nedskärningar och privatiseringar.
Det är ett klassiskt högerparti på områden som militären, kungahuset och kyrkan. Och rasismen med dess nazistiska kopplingar lever i högsta grad.