2% av BNP till försvaret en farlig utveckling

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

Statsminister Magdalena Andersson tycks för tillfället säga nej till att Sverige ska gå med i Nato. Däremot säger hon inte nej till fortsatt vapenhandel, krigshets och militarisering. Och med krigsutvecklingen och den press som högern lägger på att landet ”måste” gå med i Nato råder en fortsatt risk att ett medlemskap i krigsalliansen Nato blir verklighet.

Den 8 mars meddelade statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff att en svensk ansökan om Natomedlemskap inte är aktuell. ”Det skulle ytterligare destabilisera läget i Europa”, menade hon.
Däremot säger hon samtidigt att det militära samarbetet med USA och Finland ska bli tätare. Utvecklingen är att Sverige snart är en de facto Natomedlem. De gemensamma krigsövningarna och militära utbytena har ökat för varje år som gått.
I början av förra veckan var beskedet att de redan höga försvarsanslagen ska höjas rejält, men med då hittills okända summor. Men på en presskonferens den 10 mars kom ett tydligt besked från Magdalena Andersson och försvarsminister Peter Hultqvist:
– Idag presenterar vi ett nytt initiativ till regeringen med ett tydligt besked till svenska folket och till vår omvärld. Sveriges försvarsförmåga ska kraftigt förstärkas. Anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP och vi ska nå dit så fort det är praktiskt möjligt, säger Andersson och fortsätter med att pressa dagens ungdomar till att förbereda sig för krig:
– Här vill jag tala klarspråk. Fler unga behöver på sikt bereda sig på att göra värnplikt och bidra till det militära försvaret.
Unga ska inte skickas till att dö i meningslösa krig för makthavarnas intressen. Det är ett skamligt, om än inte förvånande, uttalande.

En ökning av försvarsanslaget till två procent av BNP skulle idag motsvara en ökning med 42 miljarder kronor. Detta är också i nivå med Natos mål om att utgifterna till ”försvaret” ska ligga på minst två procent av BNP, vilket flera Natoländer inte når upp till. Anderssons besked lägger grunden för att snabbt kunna ansluta till krigsalliansen Nato i framtiden, en mycket oroande utveckling.
Dessutom är BNP kopplat till tillväxt, som vanligtvis ökar varje år. När försvaret nu ska få två procent av BNP årligen beslutar man samtidigt att utgifterna dit alltid ska öka, år för år.
Organisationen Svenska freds ordförande Agnes Hellström kallar beskedet för farligt i en kommentar den 10 mars:
– Att ytterligare höja försvarsanslagen i en kris, och med otroligt kort betänketid, skulle jag bedöma som farligt.
Det är också anmärkningsvärt att när välfärden blöder och dess anställda går på knäna – när patientsäkerheten inte kan garanteras, pedagoger bränner ut sig och hemtjänstpersonal går in i väggen – då hålls inga extrainsatta krismöten för att åtgärda situationen. Vart är alla extra 42 miljarder till detta?
Ett så kraftigt höjt försvarsanslag kommer dessutom troligen att anges som skäl till framtida nedskärningar på just välfärdssektorn eller andra nödvändigheter, särskilt eftersom det inte ska finansieras med lån, utan ”krona för krona”. Det kan också bekostas av höjda skatter; finansminister Mikael Damberg har pratat om en ”beredskapsskatt” exempelvis. Som socialister är vi tydliga med budskapet: rusta välfärden – inte militären!

I Finland har finska S och statsminister Sanna Marin öppnat för medlemskap i Nato, där även Vänsterförbundet har svängt i frågan. Dock meddelade Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen den 10 mars att det ”inte är läge” att gå med just nu. Du kan läsa mer om detta här.
Inför EU-toppmötet med Europeiska rådet i Frankrike i förra veckan skickade såväl den svenska som finska regeringen in ett gemensamt brev till de övriga medlemsländerna för att påminna om EU:s gemensamma försvarsklausul, inskriven i Lissabonfördraget.
Den innebär att EU-länder har en skyldighet att ge stöd och bistånd ”om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium”. Det kan vara ett sätt för Andersson att försöka kringgå Natofrågan och samtidigt visa att Sverige inte ”står ensamma” om en attack skulle ske.

S-ledningens tvekan inför Natomedlemskap kan vara tillfällig och mer handla om att hitta rätt tillfälle att byta ståndpunkt inför både omvärld och opinionen i Sverige.
Det är bara två år sedan Trump satt vid makten i USA. Nato var splittrat och Frankrikes president Macron kallade alliansen ”hjärndöd”. Den enighet som nu råder om Ukraina kan snabbt vändas till en ny splittring och att Nato inte längre är den ”säkra hamn” som Natoivrarna påstår.
Men att Trump satt vid makten ändrade inget för svenska statens del; det svenska militära samarbetet med USA fördjupades under Trump och togs till en ny nivå med köpet av Patriotrobotar.
Försvarsmakten häller samtidigt bensin på elden när de menar att man ”inte kan utesluta” ett väpnat ryskt angrepp mot Sverige, som de skriver på sin hemsida i en särskild artikel om säkerhetsläget i Sverige. Det ökar naturligtvis oron hos befolkningen, samtidigt som det också är en metod för att få fram ännu mer resurser till det så kallade försvaret.

Den redan hårda högerpressen på att Sverige formellt ska bli medlem i Nato kommer att intensifieras, särskilt när stora delar av det politiska etablissemanget skriker efter ett omedelbart medlemskap.

Den redan hårda högerpressen på att Sverige formellt ska bli medlem i Nato kommer att intensifieras, särskilt när stora delar av det politiska etablissemanget skriker efter ett omedelbart medlemskap. När även det rasistiska högerpartiet Sverigedemokraterna verkar ha vänt i frågan och säger att man är ”öppen för medlemskap”, finns det en majoritet i riksdagen för medlemskap.
Även inom S finns en press; allt fler högt uppsatta S-politiker uppges ”tänka om”, och enligt bland annat Svenska Dagbladet och Dagens Industri pågår det ”en rörelse” bland S-topparna om att byta fot gällande Natomedlemskap.
Den tidigare utrikesministern Margot Wallström säger exempelvis enligt Dagens Industri den 7 mars att man ”nu måste lyssna på alla argument väldigt noga”, och ersättaren i riksdagen Daniel Färm säger att det är ”mindre relevant” att Sverige ska vara alliansfritt nu när Ryssland invaderat Ukraina.
Även ”vänstern” inom Socialdemokraterna vacklar, exempelvis Daniel Suhonen från Reformisterna som häromveckan kände att en ”tanke föds” om en svensk Natooption.

Den häpnadsväckande och oemotsvarade militaristiska propagandan i Sverige och internationellt är grotesk. Överallt hamras det in att ”vi” måste ha mer till ”försvaret”, utan att någonsin ifrågasättas i media. Det bara accepteras som en slags naturlag.
Socialister är principfasta motståndare till krig, militarism, imperialism och vapenindustrin. Att rusta upp och delta i stormakternas allt hetare imperialistiska konflikter innebär större risk för krig samt att fokus tas bort från verkliga kriser som klimatkrisen och välfärdskrisen.
Krigsmotståndet är en av de grunder som arbetarrörelsen historiskt har enats i. Den röda fanan är krigsmotståndets fana. Vår utgångspunkt är vad som gynnar arbetare, fattiga och vanligt folk – inte att man nu helt plötsligt ”måste” alliera sig med högern, kapital och stat.
Vi deltar i bygget av antikrigsrörelsen i Sverige och internationellt via vår international ISA samt stödjer massprotester globalt, där särskilt de modiga protesterna i Ryssland är bland de viktigaste. Vi uppmanar till arbetarblockader mot Putins krigsmaskineri, men även gentemot andra krigshökar.

RS och Offensiv säger:
• Bygg krigsmotståndet.
• Ut med de ryska trupperna från Ukraina.
• Stoppa Natomilitarismen.
• Rusta välfärden – inte militären.
• Låt inte högern, Försvarsmakten och regeringen utnyttja Ukrainakriget för att Sverige ska bli medlem i krigsalliansen Nato.