uttalande från ISA:s kvinnobyrå och ROSA // Artikel i Offensiv
2021 har varit ännu ett år av kamp, massprotester och strejker mot sexism, hbtq+-fobi och rasism. På Mercedes fabrik i Baskien strejkade 3 500 arbetare i protest mot mordet på arbetskamraten Erika Tavares (dödad av sin ex-man i oktober i år) och krävde ett slut på könsrelaterat våld. Som svar på att USA:s högsta domstol ska rösta om ett lagförslag som förbjuder abort och det chockerande abortförbudet i Texas demonstrerade tiotusentals kvinnor den 2 oktober och krävde #BansOffOurBodies för rätten till abort.
I Argentina och Mexiko har kampen lyckats vinna aborträttigheter. Det är i detta sammanhang som vi uppmärksammar den 25 november – vi organiserar oss för att det ska bli en kampdag.
Den globala kapitalismen (som bygger på vinst framför människors behov) utmanas allt mer; från ungdomens klimatstrejker till arbetarnas strejker/kamp och ursprungsbefolkningens motstånd mot förstörelsen av Amazonas regnskog. Kvinnor står i frontlinjen i allt detta, inte minst som en följd av att det blir allt tydligare att kapitalismen inte kan erbjuda oss ett tryggt liv.
Den globala ekonomiska kris som pandemin utlöste förra året hade en förödande inverkan på miljontals kvinnors liv. Kvinnor har drabbats hårdare av jobb- och inkomstförluster, särskilt ickevita kvinnor och kvinnor med invandrarbakgrund, och det är också de som har dragit minst vinning av den relativa ekonomiska återhämtning som ägt rum under året.
Covid-19 ledde också till en ”skuggpandemi av våld mot kvinnor och flickor” (FN).
FN uppskattar att 1 av 4 kvinnor utsätts för fysiskt eller sexuellt våld under graviditeten. 603 miljoner kvinnor lever i länder där våld i hemmet inte betraktas som ett brott. Svarta kvinnor och kvinnor med invandrarbakgrund möter ännu högre nivåer av våld. US Institute for Women’s Policy Research konstaterade 2017 att fler än fyra av tio svarta kvinnor utsätts för fysiskt våld från en intim partner under sin livstid och citerade studier som visar att svarta kvinnor löper två och en halv gånger större risk att bli mördade av män än vita kvinnor.
Kapitalismen och staten sår och främjar splittring av arbetarklassen, till exempel på grundval av kön, etnicitet, religion och sexualitet. För att driva sin vinstmaskin behöver kapitalistklassen försörja och förnya en kontinuerlig ström av arbetare, men till lägsta möjliga kostnad för dem och systemet. Det i sin tur ger den patriarkala familjeenheten en central roll i det kapitalistiska systemet, både ekonomiskt och ideologiskt.
Könsroller och familjen tjänar till att ”hålla folk på plats” och är verktyg för social kontroll. Främjandet av föreställningen att kvinnans roll i familjen är att vara ansvarig för omsorg om barn, anhörigvård och hemarbete sparar enorma belopp för kapitalismen och staten.
Förutom att det ekonomiska värdet av kvinnors obetalda hushålls- och omsorgsarbete uppgår till minst 10,8 biljoner dollar – cirka 100,000 miljarder kronor per år (enligt Oxfams beräkningar 2020) – resulterar detta också i en splittrad arbetsmarknad där ”traditionella kvinnoyrken”, exempelvis inom vård och omsorg, är lågavlönade lågstatusjobb. Inte bara inom familjen, utan i samhället som helhet, förstärks könsrollerna.
Till exempel används kommersialiseringen av kvinnors och hbtq+-personers kroppar i reklam för att sälja produkter, men den förstärker också idéer om mäns rätt till kvinnors kroppar och framställer kvinnor som sexobjekt för män snarare än som hela människor.
Även om sexismen har sitt ursprung i klassdelningen av samhällen och rötter i den kapitalistiska staten som har som sin yttersta uppgift att bevara klassdelningen och skydda kapitalistklassens makt och rikedomar finns det också sexism inom arbetarklassen.
Den grundläggande orsaken till våldet mot kvinnor ligger framför allt i den patriarkala familjestrukturen, en ekonomisk och social bas i klassamhället sedan dess tillkomst. Majoriteten av det våld som kvinnor utsätts för kommer från en enskild person, vanligen en manlig partner eller familjemedlem. Detta våld handlar i grund och botten om kontrollen över kvinnors sexualitet och kroppar.
I hemmet är basen för detta våld märkbar i sin karaktär som mycket intim, som vanligtvis uppstår gradvis, blandat med psykologisk manipulation, som ofta är mycket destruktivt för offret.
Sexistiska idéer och beteenden faller inte ner från himlen eller har sitt ursprung enbart i en enskild individs medvetande, utan återspeglar den typ av samhälle som vi lever i. Kapitalismen bygger på ojämlika maktförhållanden och som ett resultat av detta finns det uppdelningar inom arbetarklassen, inklusive sexism som ibland kan ge förövare av kvinnovåld en illusion av makt.
Detta innebär att även om vi bör ifrågasätta varje enskilt fall av sexistiskt beteende kommer det inte att räcka för att i grunden förändra kvinnors ställning i samhället. Det kommer att krävas en genomgripande förändring av samhället för att helt avskaffa sexism och mäns våld mot kvinnor. Ett viktigt inslag i protester och rörelser under de senaste åren har varit att skylla våldet på systemet.
ROSA och ISA främjar, stöder och investerar aktivt i dessa rörelser och hjälper dem att byggas upp där vi kan, men hävdar att vi måste gå längre. Inte bara förklara vad som är fel, utan lägga fram ett alternativ till detta sjuka system. Socialistisk feminism erbjuder en vision av det förändrade samhälle vi behöver. Men den kan också hjälpa oss att bygga upp den typ av rörelse som är nödvändig för att uppnå detta på ett konkret sätt.
Vi lyfter fram behovet av enad arbetarkamp eftersom det är den mångfacetterade arbetarklassen som har makten att förändra samhället. Arbetarnas ställning – som skapare av rikedomar – innebär att när de går ut i strejk har de makten att få hela landet (eller världen) att stanna upp.
Dessutom är arbetarklassen de människor som faktiskt behövs för att få samhället att fungera och som har en avgörande roll att spela i uppbyggnaden av ett nytt, socialistiskt samhälle. Att arbetarklassen kommer till makten är den centrala idén bakom socialismen. För att kunna uppnå detta behöver vi en enad rörelse.
Genom kollektiv kamp förändras attityderna när det visar sig att vi har mer gemensamt med varandra än vad vi har med människor av samma kön, etnicitet, sexualitet eller nationalitet i den härskande klassen. Enad kamp visar också hur mycket starkare vi är när vi går samman än när vi kämpar ensamma.
Aborträtten är också ett slagfält över hela världen. Denna grundläggande rättighet att bestämma över sin egen kropp förnekas fortfarande för miljontals kvinnor och andra människor som kan bli gravida, genom repressiva lagar eller total avsaknad av grundläggande vård som är tillgänglig för alla.
Under de senaste åren har det förekommit protester och strejker i Polen mot den reaktionära ”Lag och Rättvisa”-regeringen som har infört fler begränsningar av aborträtten, och det har även vunnits segrar i Argentina och Mexiko. Efter år av feministisk massrörelse har regeringen i Argentina legaliserat abort. I Mexiko förklarade Högsta domstolen i år att kriminaliseringen av abort i Coahuila är ”grundlagsvidrig”, och liknande domar har fallit i Oaxaca, Hidalgo, Veracruz och Mexico City.
Detta är inte slutet på kampen – vi måste fortfarande kämpa för rätten till abort och ett sjukvårdssystem med vårdgivare för säker abort. Det är dock en indikation på vad den feministiska rörelsens kamp kan uppnå.
Kampen för att vinna exempelvis aborträttigheter – och för att skydda dem mot nya attacker som alltid kan komma så länge det kapitalistiska systemet förblir vid makten – är så mycket starkare om den feministiska rörelsen förenar sig med andra rörelser mot förtryck och med arbetarklassens organisationer.
Under kapitalismen kommer det alltid att krävas kamp för att försvara reproduktiva rättigheter. Vi måste alltid vara vaksamma eftersom alla rättigheter som har vunnits under kapitalismen kan rullas tillbaka.
Genom att förändra det ekonomiska systemet skulle vi också i grunden kunna ändra attityderna till kvinnor, som har sina rötter i klassamhället.
I USA har abort, trots president Bidens löfte att göra Roe v. Wade till ”landets lag”, i praktiken förbjudits i Texas och hotas i andra delstater.
Roe v. Wade, Högsta domstolens beslut som gjorde aborter lagliga i USA 1973 som en följd av 1960-talets kvinnokamp, en stark massrörelse som samexisterade med andra kamper inom ramen för den revolutionära våg som drev politiken åt vänster, har i flera årtionden attackerats av högern, och i stora delar av landet är aborträtten nu starkt begränsad. Mot detta har Demokraterna bara gjort symboliskt motstånd.
Det senaste decenniet har visat att vi hamnar i en återvändsgränd om målet reduceras till fler kvinnor i politiken och näringslivet. Vi måste kämpa för att bygga en rörelse som är representativ för alla, som tar tillvara varje förtryckt grupps rättigheter och där alla kan delta.
Men vi måste titta på det som förenar oss – vår ställning som en del av arbetarklassen. Denna typ av rörelse kan bara byggas demokratiskt med massdeltagande från alla förtryckta, inte bara i aktioner, utan också i diskussioner om rörelsens krav, mål och metoder. Det är på denna grund som vi kan se hur vi kan vinna inte bara våra omedelbara krav, utan ett nytt slags samhälle fritt från förtryck, ojämlikhet och våld: ett socialistiskt samhälle.
Ett socialistiskt samhälle är ett samhälle där arbetarklassen på ett demokratiskt sätt kontrollerar vad som händer. Genom att förstatliga storföretagen och bankerna skulle vi kunna använda den rikedom som finns i samhället till förmån för majoriteten. Vi skulle kunna höja lönerna kraftigt och minska arbetstiden så att alla har en anständig levnadsstandard.
Ekonomisk frigörelse för kvinnor skulle innebära att det inte behöver finnas ett val mellan att skaffa barn och att kunna arbeta, och det skulle finnas frihet att lämna ett förhållande om det är olyckligt eller våldsamt.
Fullständig finansiering av offentliga tjänster skulle innebära tillgång till den vård som kvinnor behöver, inklusive gratis abort och preventivmedel vid behov, samt andra tjänster för att garantera att vi är säkra. Det i sin tur skulle möjliggöra att det obetalda reproduktiva arbete som de flesta kvinnor utför i hemmet socialiseras, blir offentliga tjänster. Genom att förändra det ekonomiska systemet skulle vi också i grunden kunna ändra attityderna till kvinnor, som har sina rötter i klassamhället.
Rosa och ISA bygger upp en socialistisk feministisk rörelse mot mäns våld mot kvinnor. Det innebär en enad rörelse som kopplar samman kraven på att stoppa våldet mot kvinnor med den bredare arbetarklassens kamp som pågår. Inför den kris som pandemin accelererade tvingar regeringarna arbetare och fattiga att betala priset – med sina jobb, sin försörjning och till och med sina liv.
Vi arbetar aktivt med strejker, protester och andra åtgärder för arbetstagare för att vinna löneökningar, rädda jobb, för välfärd och ett slut på våld samt skuldbeläggning av offren.
Kom med i vår kamp!
RÄTTVISEPARTIET SOCIALISTERNAS PROGRAM MOT MÄNS VÅLD MOT KVINNOR
• Kamp mot sexistiskt våld. För en kämpande Metoo-rörelse på arbetsplatser, skolor och bostadsområden.
• Prata om det! Det är förövare, inte offer, som ska skämmas. Socialistisk feminism i arbetarkampen.
• Kämpande fackföreningar som agerar mot sexuella trakasserier på arbetsplatserna.
• Nolltolerans mot mobbning i skolorna. Sätt in de resurser som krävs.
• Skydd till offer för mäns våld. Kraftigt ökade resurser till kvinnojourer. Avskaffa upphandling och konkurrens.
• Ökad utbildning i genusvåld och hedersproblematik för anställda inom vård, skola, polis, socialtjänst med flera.
• Sammanhållet och samordnat stöd till offer för mäns våld, från vårdinsatser och socialtjänst till rättsprocess.
• Rätt till gratis och långvarig rehabiliteringsvård för alla offer för mäns våld, från våld i hemmet och våldtäkt till offer för sexhandel.
• Inrätta specialdomstolar i sexualbrott. Rätt att avsätta sexistiska domare.
• Utbyggnad av mansjourer för att motverka våldet. För en fungerande kriminalvård mot kvinnohat.
• Kamp mot nationalism, rasism och konservatism. Kvinnors frihet att själva bestämma över sina kroppar.
• Försvara aborträtten.
• Utökad könskorrigerande vård och stöd till transpersoner.
• Gratis preventivmedel och utökad/förbättrad sexualundervisning i skolan.
• Kamp mot heteronormen.
• Kamp mot hedersvåld – inom släkter, religiösa grupper, kriminella gäng och andra sällskap.
• Avskaffa lönegapet mellan män och kvinnor genom höjda löner för kvinnor och kvinnodominerade yrken.
• Ökad personaltäthet – minskad stress och ohälsa på jobbet. Trygga jobb – demokratiska arbetsplatser.
• Bygg ut välfärden för minskat hushållsarbete och minskad press på familjer.
• Nej till vinster i välfärden. Kraftigt utbyggd vård, äldreomsorg, barnomsorg, fritid och skola.
• Minskad arbetstid för alla – förbättrad folkhälsa. Jämställdhet i familjen.
• Bostad åt alla. Förtur för offer för mäns våld.
• Bygg bra och billiga hyresrätter. Par måste kunna ha råd att separera.
• Skrota porrindustrin och prostitutionen.
• Kamp mot objektifieringen av kvinnors kroppar.
• Permanenta uppehållstillstånd till offer för prostitution, trafficking och mäns våld.
• Nej till militarism och krig. Stöd till världens flyktingar.
• Gemensamt ägande och gemensamt styre av storföretag och banker – för klimatomställning.
• Avskaffa kapitalismen. För en demokratisk socialistisk värld i fred, jämlikhet och jämställdhet.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.