Arbetsmiljöverket släppte nyligen en sorglig men viktig rapport. Den larmar om att arbetsplatsolyckor med dödlig utgång återigen ökar i landet. Från januari till och med juli har 31 arbetare skadats till döds på jobbet, den högsta siffran sedan 2011.
Nio liv släcktes nyss, under juni och juli. Ingen ska behöva gå till jobbet för att sedan inte komma hem. När det sker innebär det ett tragiskt och oåterkalleligt besked för nära och kära. Arbetsmiljölagstiftningen efterlevs idag inte som den ska på många arbetsplatser, det tummas på säkerheten. Något måste göras!
Hårdast drabbat är bygg- och transportsektorn. Höjder, tunga, hårda föremål och fordon i rörelse. Arbetare faller, kolliderar eller kläms till döds.
Fackförbundet Byggnads arbetsmiljöansvarige och regionala skyddsombud Johnny Rindebrant kommenterar siffrorna på de ökade dödsolyckorna i Sveriges Radio som en bedrövlig utveckling. Han säger att han har mött företag med konstig människosyn. Beställarna måste därför ta större ansvar för att granska de företag de handlar upp menar han.
Fackets skyddsombud får stöd från Arbetsmiljöverkets Per Nylén som lägger stor tyngd på riskbedömningar av arbetet. Dessa saknas ofta hos arbetsgivare där arbetsplatsolyckor inträffat. Utan ett fokus på arbetsmiljö, riskanalyser och åtgärder för att göra arbetsplatsen säker skadas och dödas arbetare idag.
Jakten på höjda vinster, anbud eller för att klara budgettak, skalar ner personalbemanning i ”hyvling”, arbetstempot ökar med stress, trötthet och minskat fokus som följd. En känd och olyckssalig orsakskedja till olyckor på jobbet.
Vid dödsolyckor på arbetsplatser utreder polisen om arbetsmiljöbrott begåtts. Åklagare kan därefter väcka åtal för arbetsmiljöbrott. Tidningen Arbetet gjorde i januari en sammanställning av dödsolyckor mellan 2017 och 2021 och vilka rättsliga följder de fått enligt arbetsmiljölagstiftningen. Under de fem åren dog 220 arbetare på jobbet. I mycket få fall leder dödsfallet till åtal och rättegång.
I endast 6 av dessa dödsfall har ansvariga för arbetsplatsen ”ställts inför skranket” och dömts, ofta till företagsbot, dagsböter eller villkorlig dom. I ytterligare 10 fall har den som står inför åtal gått med på ett så kallat strafföreläggande, det vill säga gått med på åklagarens förslag på straff utan att rättegång hålls. ■
Stefan Lundqvist
