7,5 miljarder en droppe i havet för glesbygden

av Offensiv

7,5 miljarder kronor– så mycket ökas anslagen till kommuner och regioner i vår. Det låter som en ofantligt stor summa. Men i själva verket räcker det inte ens för att det ska gå att upprätthålla verksamheten på nuvarande nivå. Läget är värst för mindre kommuner i glesbygden.

Vilhelmina i Västerbotten är ett tydligt exempel. Stora underskott de senaste åren gör att kommunen har tvingats låna 60 miljoner kronor för att klara av driften och löneutbetalningarna i år. Samtidigt håller ett drastiskt nedskärningspaket på att sjösättas. Byskolorna i Malgovik och Nästansjö vill kommunledningen (C och S) lägga ned och tio miljoner ska sparas på gymnasieskolan. Trots detta säger kommunalrådet Annika Andersson att det kommer nya neddragningar nästa år.
Det ser illa ut i så gott som alla kommuner i Västerbottens inland. Sammanlagt hotas nio skolor i länet av nedläggning.

Bilden av att krisen är utbredd i kommunerna syns också i en kartläggning som tidningen Dagens samhälle har gjort. I 116 kommuner räcker inte skatteintäkterna för att betala kostnaderna för driften av kommunernas verksamhet. Listan över kommuner där underskotten är störst i förhållande till befolkningen toppas av Perstorp, följt av Vansbro, Kävlinge, Åsele, Degerfors, Hudiksvall, Jokkmokk och Härjedalen.
Det som i någon mån räddade en del kommuner under förra året var börsuppgången. Det gjorde att kommunernas finansiella tillgångar ökade i värde. Men den utvecklingen har på ett dramatiskt sätt vänt under de senaste veckorna.

Regeringen och oppositionen har tävlat i att slå sig för bröstet för de ”extrapengar” som har satsats på kommuner och regioner under våren. Men de 7,5 miljarderna har inte lett till att sparplanerna har avblåsts i någon större omfattning. Det kan verka konstigt, men det finns en förklaring. 
Kommunernas och regionernas organisation (SKR) har sedan länge varnat för att det behövs mycket stora tillskott för att upprätthålla dagens verksamhet. Orsaken är att främst antalet äldre ökar i snabb takt. Den beräkning som gjordes före valet 2018 visade att det skulle behövas en höjning av anslagen med 37 miljarder kronor fram till 2021 för att någorlunda få pengarna att räcka. Med vårens 7,5 miljarder kronor är den totala ökningen sedan dess uppe i 17,5 miljarder. 
Dessutom visade en statlig utredning härom året att det fanns svagheter i det system som ska utjämna skillnaderna i kostnader mellan kommunerna. Detta rättades till vid årsskiftet, men där finns en förklaring till att läget är extra kärvt för en del kommuner i glesbygd.

Det extrapengarna visar dock är att riksdagspartierna börjar känna av den oro och det missnöje som gror över krisen inom sjukvården, hoten mot skolor och andra nedskärningar som duggar tätt runt om i landet.
Med fortsatta och upptrappade protester när så är möjligt med tanke på coronaviruset är det möjligt att få till stånd nya, extra höjningar av statsbidragen.