Privata bolag gjorde år 2010 nästan 9 miljarder kronor i vinst inom skola, äldreomsorg och vård.Samtidigt är motståndet fortsatt massivt mot riskkapitalister och vinster i välfärden.
De privata företagen gjorde en vinst på 8,7 miljarder kronor inom vård, skola och omsorg år 2010, enligt en ny beräkning från Vänsterpartiet, som bygger på siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB.
Vinsten motsvarar 22 000 undersköterskor och är en ökning med 7 procent jämfört med 2009, enligt V:s beräkning. Det betyder att var tionde krona som privata företag får från kommuner och landsting för att driva vård, skola och omsorg blir till vinst.
Lönsamheten är dubbelt så stor som i andra branscher och allt fler bolag delar ut vinst till sina ägare.
Detta är företag som finansieras av skattepengar – till 66 procent inom skolan och 85 procent inom äldreomsorgen. Siffrorna för 2011 är inte klara ännu.
Samtidigt visar två nya mätningar, båda gjorda av Novus, att opinionen mot vinster i välfärden är fortsatt massiv:
”Bara var tionde svensk anser att privata företag verksamma inom välfärden själva ska få bestämma över sin vinst”, rapporterade TV4 i söndags. Bland socialdemokrater var det bara 3 procent som tyckte att riskkapitalisterna ska ha fria händer att lägga beslag på vinsterna.
”Tre av fyra svenskar (77 procent) ger i undersökningen sitt stöd till en lag som innebär att all vinst i skattefinansierad vård, skola och omsorg ska återinvesteras i verksamheten”, skrev ordförandena i sex LO-förbund.
Det är samtidigt uppenbart att alla de som mobiliserats till försvar för de privata bolagen nu försöker hitta sätt att avleda opinionen. Regeringen har tillsatt en utredning som ska förstärka de privata bolagens etik och moral. Den ansvarige ministern, Peter Norman, har även antytt att koncentrationen av riskkapitalister inom branschen kanske har gått för långt.
I en debatt i TV4 på måndagen försvarade Kommunals ordförande Anneli Nordström privatiseringarna samtidigt som hon sade sig vara bekymrad över dagens situation. Men faktum är att Kommunals ledning länge har välkomnat privatiseringarna.
TV4:s politiska reporter Ann Tiberg påstod efter Anneli Nordströms inlägg att ”de som arbetar i välfärden” skulle vara för privatiseringar medan motståndet kommer från Handels, vars medlemmar inte är direkt berörda.
Debattmotståndare till Anneli Nordström var Tobias Baudin, vice ordförande i LO och ansvarig för LO:s utredning i denna fråga. Hans ton var betydligt mer kritisk; uppenbarligen känner han trycket från LO-kongressens beslut att kräva nej till vinster i välfärden.
”Det står helt klart att varenda skattekrona som går till välfärden behövs för att förbättra verksamheterna. Ändå läcker välfärden skattepengar i form av stora vinster i privata företag”, skriver Tobias Baudin i ett debattinlägg.
Han kritiserar politikernas ”rea på medborgarnas tillgångar: vårdcentraler, hyresrätter, skolor och apotek” och varnar för att ”segregation, kunskaps- och hälsoklyftor växer”.
Men vad vill då LO? Baudin kritiserar regeringens utredning, men ger samtidigt signalen att LO-utredningen syftar till att ”begränsa vinstutdelningen från skola, vård och omsorg” snarare än att stoppa densamma.
Kommunals Anneli Nordström och flera andra säger att debatten inte enbart ska handla om vinsterna –utan också om anställningsvillkor, meddelarfrihet, nedskärningar m m.
Både Tobias Baudin och Anneli Nordström säger sig också värna om ”valfriheten”, samtidigt som Nordström själv påpekar att de äldre knappast har någon verklig frihet att välja vem som ska sköta omsorgen.
De sex LO-ordförandena i förbunden Seko, Byggnads, Transport, Fastighets, Målarna och Elektrikerna ger bra argument mot privatiseringarna, men deras alternativ är lagstiftning för att tvinga företagen att återinvestera vinsterna i verksamheten.
LO-utredningen står också under tryck från Socialdemokraterna. Partiledaren Stefan Löfven upprepar ideligen att ett vinstförbud inte är förenligt med att privata företag driver välfärd. Han följer upp med att ett förbud lämnar en massa kryphål – de privata ägarna kan ge sig själv högre löner, köpa dyra varor och tjänster av sig själva, ta ut högre hyror m m.
Hans argument understryker vilken sorts bolag det handlar om. De som till varje pris är ute efter att tjäna pengar, att smita från regler och lagar.
”Allt tyder nu på att Socialdemokraternas ledning inte kommer att lägga fram ett förslag om ett totalt stopp för vinstuttag ur välfärden till S-kongressen i vår”, skriver Martin Klepke i Arbetet (f d LO-Tidningen). S-toppen siktar in sig på ”att hitta en metod för att garantera kvalitet och ambitionsnivå”. Frågan är om dessa formuleringar tillfredsställer S i bland annat Malmö, Stockholms Stad, Göteborg, Gävle, Uppsala och Eskilstuna, som i motioner har sagt nej till vinster i välfärden.
Som Martin Klepke påpekar,
står det klart ”att varje vinstuttag ur välfärden är en misshushållning med svenska folkets skatter”.
Han understryker också att S-linjen i så fall skapar ”väldiga svårigheter att skapa ett så heltäckande regelverk att det garanterar att ambitionsnivån aldrig sänks när vinst eller överskott tillåts föras ut ur verksamheten”.
Med andra ord, Stefan Löfvens invändningar mot ett vinstförbud gäller förstås i ännu högre grad någon sorts vinstbegränsning.
Men att säga nej till vinster i välfärden innebär inte bara att hitta på regler och lagar. Det betyder en utmaning av de privata företagens mest lovande vinstbransch. Svenskt Näringsliv mobiliserar till strid.
De privata företagens rovdrift inom skolan och äldreomsorgen är ett systemfel.
För LO:s medlemmar handlar det om att stoppa privatiseringsvågen. Det är en kamp för bättre vård och omsorg, rättvisa arbetsvillkor, demokratiskt inflytande för brukare och anställda. Kort sagt, en utmaning av hela högerpolitiken.
LO-ledningen måste pressas till att leva upp till Tobias Baudins uttalande om att LO kan se sig ”nödgade att handla”.
Per-Åke Westerlund
