Sverige blir bara varmare

av Robert Bielecki

Den globala uppvärmningens allt mer negativa effekter synliggörs mer och mer. I Sverige och andra områden i norr går dessutom uppvärmningen dubbelt så snabbt som i övriga världen.

Ungefär dubbelt så snabbt ökar årsmedeltemperaturen i Sverige jämfört med jordens genomsnitt, visar SMHI:s senaste statistik. Man har tagit reda på detta genom att titta på den genomsnittliga temperaturökningen i världen och Sverige mellan förindustriell tid och modern tid (1861-1890 samt 1991-2018). Snittet för världen var en ökning på 0,73 grader, medan den i Sverige har ökat med 1,7 grader mellan 1991-2018. 
SMHI:s statistik pekar också på att Sverige bara har varit kallare än normalt två år de senaste trettio åren (1996 och 2010).

Till SVT Nyheter den 29 mars säger SMHI:s professor i klimatologi, Erik Kjellström:
– Resultatet är inte särskilt förvånande. Vi har en variation i vårt klimat, med stora skillnader från ett år till ett annat. Men den långsiktiga trenden som visar på en kraftig uppvärmning är ändå tydlig, säger Erik, som också förklarar varför Sverige värms upp snabbare än andra länder:
– Sen ligger Sverige nära Arktis och den snö och is som vi vanligtvis har under vintrar gör att inkommande solstrålning reflekterar tillbaka mot rymden. Snötäcket isolerar marken och hindrar luften ovanför från att värmas upp.  När vi får mindre snö och is värms därför marken och luften upp mer och uppvärmningstakten blir snabbare än på andra ställen.
I ett Sverige som bara blir varmare lär vi få se fler och ännu värre katastrofala skogsbränder, som under förra sommarens rekordhetta. 
Att dessutom makthavarna skär ner på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) resurser för att hantera katastrofala väderfenomen, tillsammans med den konstanta nedmonteringen av räddningstjänsten, är ett recept för nya, farliga och biologiskt förödande händelser i framtiden. Istället satsar man på statens hårda kärna – militär och polis.

Klimatet är den fråga som engagerar världens och Sveriges ungdomar allra mest, vilket inte minst märks i de enorma ungdomsstrejker för klimatet som ägde rum den 15 mars då 1,6 miljoner deltog globalt. Men även Världsnaturfondens (WWF) Klimatbarometer 2019 pekar på samma sak: klimatet blir en allt viktigare fråga för allt fler, inte enbart för ungdomar. 
63 procent i Sverige anser att klimatförändringarna kommer att påverka deras liv negativt, jämfört med 50 procent i föregående års klimatbarometer. Det är den enskilt mest oroväckande samhällsföreteelsen bland svenskarna, säger rapporten, som också visar att allt fler gör aktiva val i att ändra sina vanor och sin livsstil till en mer klimatsmart sådan. 
Exempel är att fler äter mindre kött, använder bilen i mindre omfattning och reser mindre med flyg. Istället reser fler med kollektivtrafik eller med cykeln samt med tåg, även om rapporten riktigt pekar på att bättre förbindelser, lägre pris och snabbare tåg skulle få ännu fler att använda sig av tåg. Det är framför allt ungdomar samt kvinnor och storstadsbor som gör flest förändringar i sin livsstil för klimatets skull.

Det är inte bara den globala uppvärmningen som är ett orosmoment för planeten; även den stora förlusten av biologisk mångfald oroar.
”Överbelastningen av ekosystemen leder till allt från avskogning och torka till vattenbrist, ökad koldioxidhalt i atmosfären och förlust av biologisk mångfald. Vår undersökning visar också att två tredjedelar (66 procent) av svenska befolkningen underskattar förlusten av biologisk mångfald. I själva verket har 60 procent av bestånden av ryggradsdjur försvunnit på drygt 50 år. Endast 8 procent av de svarande anger det rätta svarsalternativet, alltså 60 procent”, skriver WWF.

Det är bra att allt fler tänker på hur sin egen konsumtion och livsstil påverkar klimatet, men det är inte på konsumtionen som huvudfokuset bör läggas, utan på produktion och distribution av varor, tjänster, service och energi. Världens storföretag står för en enormt stor andel av de samlade utsläppen av växthusgaser globalt. Kött- och animalierindustrin står för över en femtedel av utsläppen. 
100 storföretag har stått för 71 procent av världens utsläpp av industriell koldioxid sedan 1988, varav 25 företag för över 50 procent. Där är det framför allt de stora olje‑, gas- och kolbolagen som står för den överväldigande andelen. I Sverige ser det liknande ut (se längst ned).
Skogar, hav och naturen i stort förorenas och utplånas i jakten på ökade vinster. Att storföretagen – inom jordbruk, energi, flyg, med mera – aktivt motverkar regleringar och åtgärder som gynnar klimatet är ett annat bevis på att hela systemet, alltså kapitalismen, måste väck.

Det här systemet kan inte konsumeras bort via smarta val på en marknad som upprätthålls av exploatering och förtryck av världens folk, naturresurser och djur. En marknad där allting offras för vinstens skull. 
Istället krävs det demokratisk kontroll och styre underifrån av arbetarklassen för att kunna planera samhället och ekonomin utifrån behoven. Det är bara möjligt i en socialistisk värld. 
Klyftan mellan behoven och vad som behövs, samt klyftan mellan behoven och vad som är möjligt, är avgrundsstor och växer hela tiden i takt med att klassklyftorna utvidgas.
Den framväxande, djärva och ungdomliga klimatrörelsen visar vägen med arbetarrörelsens bästa kampmetoder – strejker och att ta kampen ut på gatan. Nu behöver den dock anamma socialistiska krav och länka samman med arbetarrörelsen i stort för att uppnå verklig klimaträttvisa och en hållbar framtid för oss alla.

Svenska industrier ökade utsläppen ifjol

Ny statistik från EU:s utsläppshandel visar att de svenska industrierna ökade sina utsläpp av koldioxid med 445 000 ton ifjol jämfört med året innan. Totalt släppte de ut 19,9 miljoner ton under 2018.
Utsläppen från de stora industrierna står för nästan hälften av Sveriges totala koldioxidutsläpp, och 37 procent av alla utsläpp av växthusgaser.
I toppen på utsläppslistan återfinns ståljätten SSAB, cementproducenten Cementa, oljeraffinaderiet Preem (som ju ska fördubbla sina utsläpp med sin utbyggnad), järnmalms- och pelletsproducenten LKAB, med flera. Även Vattenfall, Boliden och Nordkalk är med i tio i topp.

Riksdagens klimatmål för 2020 och 2030 ska nås via handel med utsläppsrätter och kommer förmodligen att nås, även om det i verkligheten är falska mål. Nettoutsläppet ökar, och målet om att nå noll nettoutsläpp till 2045 kommer aldrig att nås om utvecklingen fortsätter som idag. Inom den handlade sektorn ökade koldioxidutsläppen med en procent, där däremot flygutsläppen minskade något. Växthusgasutsläppen från biltrafik totalt sett ökade dock, där framför allt tunga lastbilar har stått för ökningen.
Naturvårdsverkets statistik visar också att avfallsförbränningens koldioxidutsläpp ökade från 0,6 miljoner ton 1990 till 2,5 miljoner ton 2017. Under 2018 pekar allt mot att det är ännu mer.