På börsen i Stockholm betydde fredagens och måndagens ras med fem procent att aktievärden för 200 miljarder kronor gick upp i rök. Särskilt stor var förlusten för dem som i ett sent skede lockats att köpa kraftigt stigande råvaruaktier, vilka nu rasat stort. De mer eller mindre ofrivilliga pensionssparare i PPM-fonder, som desperat försökte skydda sig genom att sälja av sina fonder hindrades av att PPM-fonderna just dessa dagar höll handeln stängd för sin årliga datakörning då arvsvinster placeras och fondavgifter dras.
Av analytiker och finanshajar, som själva vässar klorna medan de gör sitt bästa för att dämpa småspararnas panik, beskrivs raset som en naturlig och rentav sund – men troligen tillfällig – rekyl. Aktiekurserna står i dagens spekulativa kapitalism mer än någonsin i en mycket indirekt relation till den reala ekonomin, vilket speglas i kommentarer som denna: ”Vi kommer nog att se en tillfällig botten ganska snart, kanske redan i dag. Vi laddar för en upprekyl som kan bli rätt trevlig. Men jag är inte helt övertygad om att vi är färdiga på nedsidan. Det finns risk för ytterligare indexfall under de närmaste veckorna. Men den långa upptrenden är ännu så länge inte bruten…”
Så vad ligger då bakom börsoron?
En viktig faktor är att många placerare velat säkra de enorma spekulationsvinster som de gjort, särskilt på aktier i råvarubaserade gruv- och oljebolag. På basis av enorma prishöjningar för metaller som koppar och zink har värdet för aktier i exempelvis gruvbolaget Boliden fyrdubblats på ett år.
Bakom den globala börsoron finns dock genuina orosmoment i världsekonomin, och särskilt USA-ekonomin.
Utlösande för aktieraset var förra veckans fallande dollarkurs. Denna speglar dels oron för att stigande inflation i USA ska bädda för fler räntehöjningar och dels förnyad oro för de stora obalanserna i världsekonomin, som USA:s enorma handelsunderskott. Dollarn faller automatiskt när asiatiska och andra centralbanker av samma skäl börjar balansera sina valutareserver genom en större mix av andra valutor än dollarn, som euron. En mindre uppskrivning av flera asiatiska valutor, som Sydkoreas won och Japans yen, mot dollarn har ägt rum den senaste tiden.
Än så länge fortsätter USA:s företag att nyanställa och investera på basis av billiga krediter. Ändå kan vissa tecken på att både USA:s investeringar och konsumtionsboom kan vara på väg att kulminera skönjas, exempelvis något lägre fart på bostadsmarknaden parallellt med ökad oro för höga bensinpriser och stigande räntor. Fortsatt låga internationella lager på till exempel koppar och den annalkande orkansäsongen, liksom fortsatt oro för Bushs hot mot Iran och nya stridigheter i Nigerdeltat, är också exempel på faktorer som troligen blockerar ett större ras på metall- och oljepriser.
Mot att vi redan nu ser början på ett stort aktieras i klass med åren efter it-kraschen talar fortsatt goda konjunkturprognoser för i år och kanske även nästa år både globalt och i Sverige. Enligt en ny prognos från Teknikföretagen är industrin inne i en ny internationell expansionsfas. Trots att de svenska teknikföretagen väntas fortsätta dra ner antalet anställda med en procent i år efter 1,3 procent ifjol, tros tillväxten öka från 3,5 till fem procent. Något starkare efterfrågan, som också tål högre priser än tidigare, väntas också från både Tyskland, de nordiska grannländerna och övriga Europa.
Samtidigt är de senaste dagarnas börsras en påminnelse om kapitalismens dödlighet och extrema sårbarhet för nya störningar, där det räcker med något sämre vinstprognoser än dem man nyss haft för att paniken ska piskas upp.