Storföretagen och deras organisationer kritiserar med jämna mellanrum det svenska företagsklimatet. Det är dåligt, enligt deras mening. Det är för många regler, det är för svårt att avskeda folk, fackets rätt till sympatiåtgärder måste bort osv. Så går tongångarna. Men när det gäller möjligheterna att lägga ner företag är det annat ljud i skällan.
I en artikel i Affärsvärlden (nr 9-2006) lovordas den svenska modellen just vad gäller företagsnedläggningar. För att inte tala om de svenska fackföreningarna som oftast, enligt Affärsvärlden, särskilt på central nivå, har ”förståelse när nedläggningar sker”. Detta beröm från arbetsgivarhåll borde få skammens rodnad att breda ut sig på fackledarnas kinder.
Tio gånger dyrare
En grundläggande orsak till de många nedläggningarna
i Sverige under de senaste åren är nämligen fackens flathet.
Initiativen till kamp har varit få. Man protesterar i ord, men
accepterar snabbt att, som det heter, ”göra det bästa
av situationen”. Det betyder i praktiken det bästa för
arbetsgivaren.
Ett exempel är Ericsson, som mer än halverat antalet anställda
under de senaste åren utan att få några större
problem med facket.
Affärsvärlden jämför Electrolux stängning av
vitvarufabriken i Nürnberg, med nedläggningen av dammsugarfabriken
i Västervik.
I Nürnberg bröt en lång och utdragen strid ut. Nedläggningen
beräknas kosta minst tio gånger så mycket som nedläggningen
i Västervik, där prislappen bara var cirka 200 miljoner kronor
för Electrolux.
Tack vare en sju veckor lång strejk tvingade de anställda
i Nurnberg företaget att betala 1,8 månadslöner per anställningsår.
Maximalt 1,9 miljoner kronor, i snitt 550 000 kronor. Under ett års
tid ska också ett speciellt företag hjälpa de anställda
att hitta nya jobb.
I Västervik avslog Electrolux däremot även Metalls krav
på en avtalspension för alla över 58 år (Aftonbladet
26 november 2004). När Electrolux nyligen beslutade att lägga
ner tillverkningen i Torsvik var man inte beredda att ge arbetarna mer än
de betalat in till en så kallad omställningsförsäkring,
cirka 100 000 kronor.
Skillnaden mellan exemplet Nürnberg och Västervik/Torsvik är
just den långa och hårda strid man tog i Tyskland. Kamp lönar
sig.
Stora skillnader
I en undersökning från Ams och Arbetslivsinstitutet jämförs
också regelverket för nedläggningar i olika länder.
Skillnaden är stor mellan Norden, Storbritannien och Irland å ena
sidan och ”Kontinentaleuropa” å den andra.
I exempelvis Frankrike, Tyskland och Spanien kan nedläggningar dra
ut på tiden, till exempel för att någon myndighet måste
ge sitt tillstånd. Eller för att förhandlingarna med
facket ska vara klara innan fabriksdörrarna får stängas.
”I till exempel Italien ser man detta med att förhindra nedläggningar
som ett centralt och prioriterat politiskt mål”, säger
Christina Skantze vid Institutet för tillväxtpolitiska studier
till Affärsvärlden.
I Sverige däremot går det snabbt och enkelt.
Länsarbetsnämnden ska underättas, något som bara är
en ren formalitet. Sedan ska det ske fackliga förhandlingar. Men
som Affärsvärlden konstaterar är inte detta heller någon
större stötesten. Att Sverige är ett eldorado för
att lägga ner företag är relativt okänt i den politiska
debatten.
Ta strid för jobben
Varken arbetsgivare, fackledningar eller s-regeringen har något
intresse av att upplysa svenska arbetare och tjänstemän om
hur de tillsammans agerar för att underlätta företagsnedläggningar.
Svaret från svenska löntagare måste vara att ta initiativ
till kamp underifrån – på gräsrotsnivå – och
i samarbete med anställda i andra länder.
Scaniaarbetarnas strid vid den nedläggningshotade fabriken i Falun
(se tidigare nummer av Offensiv i vår) är ett exempel på den
kampvilja som finns på basplanet, även i Sverige.
Ingrid Eriksson
Hur lätt är det att lägga ner företag i olika EU-länder
| Sverige | Storbritannien | Tyskland | Nederländerna | Frankrike | |
| Nedläggningen måste godkännas av myndighet | Nej | Nej | Nej | Ja | Nej |
| Myndighet kan förlänga varselperiod | Nej | Nej | Ja | Ja | Ja |
| Lagreglerade uppsägningstider, månader | 1-6 | >3 | 1-7 | 1-4 | 1-2 |
| Lagstadgat avgångsvederlag | Nej | Ja | Nej | Nej | Ja |
| Socialförsäkringsplan krävs | Nej | Nej | Ja | Ja, praxis | Ja |
