Unga tjejer och killar lever i högsta grad i en könsrollsbunden verklighet. Killar ska synas och ta för sig, medan det viktigaste för tjejer är att vara snälla och se bra ut. Ändå upplevs problem med jämställdhet av de unga själva som något som hör vuxenvärlden till, konstaterar Rädda Barnen.
I förra veckan publicerades ”Styrka strategier och skenjämställdhet”, en del av Ellen-projektet som Rädda Barnen driver med sin ungdomsgrupp. Rapporten bygger på material från gruppsamtal där mellan 300 och 350 tjejer från åtta svenska orter har deltagit.
Bara jämställd i teorin
I undersökningen framkommer att tjejerna upplever sin tillvaro som
jämställd – i teorin. De verkar kunna genomskåda
reklamens utseendefixering och kallar den sexistisk, men samtidigt är
det väldigt viktigt hur man ser ut som tjej.
När de egenskaper som gör killar respektive tjejer populära
sammanställs, handlar två punkter på killarnas lista
om utseende. På tjejernas lista är det fem: allt ifrån
stora bröst till att ha smink.
Tjejerna får också sin status genom att vara – killarna
får det genom att göra. Ett vanligt skällsord mot killar är ”bög”,
vilket ses som någon som är just omanlig. När tjejer
kallas för hora handlar det däremot om att hon anses ha tagit
för sig för mycket – oftast sexuellt.
Beskrivningarna av hur en tjej ska vara kan sammanfattas med ordet lagom.
Man får inte vara för sminkad, men det är viktigt att
visa att man bryr sig om hur man ser ut. Man ska inte heller ta för
mycket plats, men vara lagom uppkäftig.
Att kräva uppmärksamhet ses som ett manligt beteende. När
tjejerna ska förklara varför killar tar mer plats än tjejer,
handlar diskussionerna om mognad.
En del tjejer säger att killar är stökigare för att
de är omogna, men andra tjejer säger emot och menar att det
kanske bara är något som man säger. Det finns också en
uppfattning om att killar har bättre självförtroende och
att de är tryggare, eftersom de inte riskerar våld och kränkningar
på samma sätt som tjejer. När tjejerna fick skriva ner
sina erfarenheter av kränkningar blev tavlan full-klottrad. När
våldtäkter diskuterades, sa en del grupper att det aldrig är
tjejens fel, men hos en del fanns föreställningen att tjejen ändå har
ett ansvar för att ”bete sig rätt” och till exempel
undvika att gå hem själv, vara lättklädd eller bli
för full.
Vägra Kallas Hora
Rapporten bekräftar att könsrollerna fortfarande existerar och begränsar. Den ger också en bild av frånvarande vuxna som inte ingriper vid sexuella trakasserier och av skolans sexualundervisning som otillräcklig. Därför är den ännu ett kvitto på hur viktigt arbetet med Vägra Kallas Hora är och motiverar kampen för att skolan ska ges mer resurser till att ta ett större ansvar för sexuella trakasserier och genusrelaterade problem.
Ulrika Waaranperä