Sommaren 2000 kostade en kilowattimme el inte ens tio öre på elbörsen. Sommaren 2006 är priset över 50 öre och det kommer att stiga till hösten.
2000 var Vattenfalls vinst fem miljarder kronor.
Förra året
blev vinsten 28 miljarder och i år ser den ut att bli högre.
Dessa siffror visar vilket dyrköpt fiasko avregleringen av elmarknaden
blivit för alla med normala inkomster och vilken guldgruva den samtidigt
blivit för de tre stora bolag som helt dominerar den svenska elmarknaden.
Normalt sett sjunker elpriset under sommaren och stiger under hösten
och vintern. Men i år blev det bara en liten nedgång frampå vårkanten
och sedan vände priserna uppåt igen. Redan nu går det
att se att priserna antagligen kommer att bli ännu högre när
elförbrukningen stiger under hösten och vintern.
Elbolagen har varit snabbt ute och skyllt på dålig tillgång
på vatten i magasinen.
”Det hydrologiska läget är katastrofalt”, sa Johan Aspegren,
presschef vid Eon Sverige, i Dagens Nyheter 24 juli.
Elbolagens ursäkter
Detta argument håller bara delvis. Visst har alla som semestrat
i Sverige märkt att det varit soligt och regnat lite på de
flesta håll i landet, men detta är långt ifrån
unikt. Både 2002 och 2003 var tillrinningen till vattenmagasinen
långt under det normala. Då ledde det till att elpriset i
juli låg på 15,7 respektive 25,9 öre per kilowattimme,
långt under årets nivåer, då priset har pendlat
kring 50 öre under juli.
Det andra argumentet för högre priser som elbolagen har fört
fram är de så kallade utsläppsrätterna. Tanken med
utsläppsrätterna är att de ska minska utsläppen av
växthusgaser (se separat artikel). Hittills har effekten dock framförallt
varit att de drivit upp elpriserna med ungefär en tioöring
per kilowattimme.
Inte dyrare att producera
Men inte heller detta räcker för att förklara den våldsamma ökningen
av elpriserna. Sanningen är att priset stigit trots att det inte
blivit dyrare att producera el. Den helt dominerande förklaringen är
alltså att elbolagen tagit ut högre vinster. De bolag det
handlar om är i praktiken tre stycken – Vattenfall, Eon och
Fortum. Tillsammans svarar de för 90 procent av den svenska elproduktionen.
Tillsammans gjorde de tre stora elbolagen en vinst på ofattbara
45 miljarder kronor under förra året. Detta trots kostnaderna
för stormen Gudrun. Med detta är nu inte munnarna mättade.
Om utvecklingen håller i sig blir vinsterna i år 64 miljarder
kronor i de tre bolagen.
När elbolagen säger att elen måste vara så här
dyr så är det naturligtvis fullständigt nonsens. Även
om elpriset låg på hälften av dagens nivå skulle
elbolagen kunna täcka sina kostnader med råge.
Det vi ser idag är priset för att marknaden har fått
styra på elmarknaden, som är alldeles särskilt olämplig
för sådana experiment.
Inget intresse
Efter avregleringen av elpriserna skaffade sig de tre stora bolagen snabbt
en helt dominerande ställning genom att köpa upp mindre bolag.
De tre stora hade inget som helst intresse av att bygga en långsiktigt
hållbar elproduktion med låga priser. Tvärtom, en av
de första sakerna som hände efter avregleringen var att kraftbolagen
la ner kraftverk som ska säkra strömförsörjningen
vid toppar i förbrukningen kalla vinterdagar.
I början av sommaren lade Björn Karlsson, professor i energisystem,
fram dokument som pekade på att de tre stora bolagen när elpriset
var som lägst för fem till sex år sedan haft träffar
där de gjorde upp om att minska produktionen i de svenska kärnkraftverken
för att pressa upp priserna. Mycket riktigt vände elpriserna
uppåt och har sedan dess stigit nästan oavbrutet.
Förödande konsekvenser
Enligt den borgerliga ekonomins kokbok borde priset på elbörsen
motsvara kostnaden för att öka produktionen ytterligare något
från dagens nivå, men även det sambandet är det
i dag svårt att se. En på lång sikt förödande
konsekvens av de tre stora elbolagens dominans är att utbyggnaden
av ny miljövänlig elproduktion har fördröjts. Trots
att det sedan länge är lönsamt att bygga både vindkraftverk
och biobränsleeldade kraftvärmeverk har utvecklingen gått
med snigelfart. Orsaken är att en stor ökning av elproduktionen
skulle kunna sänka elpriset och därmed minska dagens absurda
vinstmarginaler för vattenkrafts- och kärnkraftselen.
I sommar har den fristående elkonsulten Roger Fredriksson, Umeå,
fått stor uppmärksamhet för sitt förslag om att
bojkotta de tre stora elbolagen och alla elhandelsbolag som samarbetar
med dem. Ett problem med förslaget är att konsumentbojkotter
som regel är mycket svåra att organisera. Hur ska det samordnas?
Vem ska driva kampanjen för att övertyga hushåll att
byta bolag?
Marknaden ingen lösning
Men den stora svagheten med Fredrikssons förslag är att det
bygger på förutsättningen att marknaden kan lösa
problemen. Skulle en bojkott, mot alla odds, vara framgångsrik,
skulle bara andra bolag, inte mindre giriga än de nuvarande jättarna,
få en dominerande ställning på marknaden. Att tro på en återgång
till en idealbild av den fria marknaden är inget annat än en
fullständig illusion.
Förutsättningarna finns att snabbt både pressa ned elpriserna
och ställa om elproduktionen i mer miljövänlig riktning.
Ett första steg är att beskatta elbolagens supervinster för
att skapa resurser för en omställning av energisystemet. Ett
effektivt sätt att använda de resurser som detta ger är
att öka stödet till att byta ut den direktverkande elen i alla
bostäder. Det skulle både snabbt kunna spara in el motsvarande
flera kärnreaktorer och minska kostnaderna för hushåll
som tvingas betala flera tusenlappar i månaden för elen.
Miljövänlig elproduktion
Svenska naturskyddsföreningen har frågat den svenska elbranschen
vad som är möjligt att uppnå fram till 2020 när
det gäller eleffektivisering och miljövänlig elproduktion.
Svaret blev 77 terawattimmar, d v s mer än vad alla kärnkraftverk
i Sverige producerar. Problemet är att detta inte kommer att genomföras
så länge det är storbolagens vinstintressen som styr.
I grunden krävs ett förstatligande av de stora elbolagen under
personalens och konsumenternas kontroll. På den grunden skulle
det gå att både garantera lägre och långsiktigt
stabila priser och ställa om elproduktionen i miljövänlig
riktning.
Krister Ahren
Regeringen låter löntagarna
betala
ELPRISET Regeringen säger sig vilja ställa om energiproduktionen
i mer miljövänlig riktning. 2010 siktar man på att den
miljövänliga elproduktionen (framförallt vindkraft och
bioenergi) ska ha ökat med tio terawattimmar jämfört med
2002.
Det huvudsakliga medlet för att styra i den riktningen är det
s k elcertifikatsystemet. Det innebär att varje elleverantör
måste ha en viss andel miljövänligt producerad el. Alla
leverantörer får certifikat utifrån den mängd miljövänlig
el de producerar. De som har ett överskott kan sälja dem vidare
till bolag som inte själva producerar miljövänlig el.
Ett hån
Problemet är att kostnaden för systemet går rakt in på hushållens
elräkningar. Det innebär att de löntagare som redan bidrar
rikligt till elbolagens vinster, dessutom ska betala för de nödvändiga
miljösatsningarna. I nuläget är elcertifikatsavgiften
2,5 till 3 öre per kilowattimme. Det innebär ungefär 600
kronor extra för en eluppvärmd villa.
Det är ett hån att löntagare och pensionärer ska
betala för omställningen av elproduktionen i mer miljövänlig
riktning. Resurserna borde självklart tas från elbolagens
supervinster.
