Efter vinterns pendelelände i Stockholm följde en ”skräcksommar för pendeltågresenären” (Stockholm City 2 augusti). I sommar har pendeltågen antingen varit försenade eller överfyllda. Inte sällan har möjligheten att komma i tid varit mindre än snöbollens chans att överleva i helvetet.
Pendeltågtrafiken i Stockholms län drivs sedan den 18 juni
av Stockholmståg KB, som ägs av SJ och Tågkompaniet
AB, det sistnämnda företaget kontrolleras av tre f d SJ-anställda
som har finansiellt stöd av bland annat riskkapitalbolaget småföretagsinvest.
Tidigare var det Citypendeln som körde på uppdrag av SL, Storstockholms
Lokaltrafik. Bara ordet Citypendeln får luttrade pendelresenärer
i Stockholm att rysa. Men inget har än så länge blivit
bättre efter att Stockholmståg tagit över.
När Stockholmståg tog över lovade man att 98 procent
av tågen skulle gå i tid. Det löftet hade ungefär
samma sanningshalt som löftet från Anna Kettner (s), trafiklandstingsrådet
och SL:s ordförande, som i april lovade ett slut på pendeltågseländet: ”Vi
kommer att få en välfungerande pendeltågstrafik. Det
känns fantastiskt bra för mig att lova att det blir bättre
och att få se förändringen” (Stockholm City 18
april i år).
Löften skrivna i sand
Redan efter två veckor med Stockholmståg hade 52 avgångar
ställts in och 70 varit försenade. Och då hade redan
sommartidtabellen börjat gälla med färre avgångar
och vagnar. Värst var det för nynäshamnspendlarna. Det
visade sig nämligen att de nya pendeltågsvagnarna (X60-tågen),
som Stockholmståg lovat skulle köra all trafik mellan Nynäshamn-Stockholm/Bålsta,
drogs med tekniska fel och inte klarade av- och påkoppling vid
Västerhaninge station. Efter fler veckor av kaos och kollapsade
tågsätt beslutades att, som det sades, tillfälligt dela
av pendellinjen (Bålsta-Nynäshamn) vid Västerhaninge
och sätta in extratåg av en äldre modell på sträckan
till Nynäshamn (På grund av enkelspår och plattformarnas
längd sträckan Västerhaninge-Nynäshamn koppas alltid
vagnar bort eller på vid Västerhaninge station). Så nu
tvingas resenärer till och från Nynäshamn till nya tågbyten
med nya risker till förseningar som följd.
Problemen i pendeltågstrafiken är en följd av flera års
nedskärningar och uteblivna satsningar i kombination med det upphandlingselände
som följt i spåren på avregleringar och privatiseringar.
Upphandlingen av pendeltågtrafiken i Stockholms län är
Sveriges största och när Stockholmståg vann menade bolaget
att det var frågan om ”det största järnvägsövertagandet
i norra Europa”. ”Avtalet var värt 1,1 miljarder kronor
per år i fem år. Vinsten beräknas till 55 miljoner kronor
per år” (Dagens Industri 17 juni).
Facket var inte nöjt med resultatet, och det av flera skäl.
Upphandlingen resulterade i brist på kontinuitet och en ännu
större uppsplittring av verksamheten när olika bolag tar över
anställda och ansvar: Stockholmståg för pendeltågtrafiken
och dess båda samarbetspartners EuroMaint och TraffiCare för
det tekniska underhållet respektive stationstjänst samt städning. Även
om Stockholmståg ska ha det övergripande ansvaret och man
utåt opererar under ett namn – Stockholmståg.
I offentlig regi
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för:
•
Skrota upphandlingssystemet. Kollektivtrafik i offentlig regi under demokratisk
kontroll och styre av anställda och resenärer.
•
Nolltaxa och plan för snabb utbyggnad och upprustning av hela kollektivtrafiken.
Först då kan det börja bli slut på pendeltågseländet
och kollektivtrafiken bli ett verkligt alternativ till bilismen.
Mindre resurser i förhållande till behoven har inneburit att
underhållet fått ta ordentligt med stryk. ”Vår
analys visar även att problemen [vad gäller underhåll]
har varit omfattande under flera år och i vissa fall även
under flera decennier, och inte är av engångskaraktär.
Driftproblemen förefaller att vara mer eller mindre kroniska. De
har uppstått och består. Inom Stockholms läns landsting,
Banverket och andra berörda organ har man uppenbarligen inte haft
möjlighet att ge problemen den nödvändiga ekonomiska prioritet
som har krävts för att lösa dem. Problemen har blivit
kroniska”, konstaterade en rapport som analysföretaget Transek
gjort på uppdrag Resenärsforum (Rapporten Resenärernas
upplevelser av inställda turer– SL som ett exempel från
den 30 mars 2006 kan laddas ner på www.transek.se).
Kollektivtrafik i händerna på vinstdrivande företag och
nedskärningspolitiker betyder sämre underhåll och en
kollektivtrafik som inte svarar mot de växande behoven.
Citypendeln, med stöd av SL, försökte exempelvis tjäna
pengar på att dra ned på det förebyggande underhållet,
vilket fick Järnvägsstyrelsen att påpeka: ”En av
riskerna med att avskaffa det uppgraderade underhållet är
att man en vacker dag inte kommer dit man ska med sina fordon” (Citerat
i Svenska Dagbladet 20 mars).
I vintertid märks bristerna i underhåll och nysatsningar som
mest. Januari i år var en av pendeltågtrafikens värsta
månader någonsin. Vart fjärde pendeltåg var försenat
och 800 turer inställda, enligt SL:s siffror. Om man frågat
resenärer skulle svaret bli mer än vartannat tåg.
Kroniska problem
De kroniska problemen i pendeltågtrafiken märks i att bara
en av fyra är nöjd med pendeln.
”Pendeltågsförseningarna har under 40 år skapat en bild
av opålitlighet som successivt fått förstärkning
av nya och tyvärr allt fler förseningar” (Resenärsforums
rapport). Var sjätte pendeltåg kommer idag i tid.
Förseningarna kostar tid och pengar, mest för dem som har minst
i sin börs.
Per Olsson
Fakta:
• Sedan 2004 har andelen nöjda resenärer med pendeltågen
nästan halverats.
• Så mycket som en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning
har kollektivtrafik som enda resealternativ.
• Upp till 50 procent av invånarna i Stockholms län är
helt eller delvis beroende av kollekttrafiken för sina dagliga resor
till arbete eller skola.
