Om LO i sista stund kan ena IF Metall och de andra förbunden inför vårens heta avtalsrörelse avgörs i början av december. Från medlemmarna ute på IF Metalls verkstadsgolv växer samtidigt en kritik mot alltför låga lönekrav.Sedan IF Metall reserverat sig mot den jämställdhetspott på 205 kronor som flertalet av de andra LO-förbunden varit beredda att stödja, råder en psykologisk krigföring mellan LO-förbundens toppar.
– IF Metalls inställning gör att det inte finns någon samordning i praktiken. Det gör att deras avtal inte kan vara normerande för oss andra, säger t ex Transports ordförande Per Winberg till LO-tidningen.
LO:s avtalssekreterare Erland Olausson gör trots detta ett sista försök att sopa motsättningarna under mattan genom att hävda att de samlade lönekraven från Facken inom industrin och de övriga LO-topparnas majoritet kostar exakt lika mycket.
Lönekravet från topparna i Facken inom industrin på 840 kronor motsvarar precis LO-samordningens 825 kronor plus jämställdhetspottens värde inom industrin (andelen kvinnor multiplicerat med 205).
Ett försök att värja sig
Att industrifackens krav på höjda lägstalöner med 1 400 kronor är högre än LO:s 910 kronor tar Olausson med ro. Detta är heller inte en fråga som IF Metall försökt driva inom LO-styrelsen – snarare ett sätt att värja sig från kritik både utifrån och inom de egna leden.Nyckelfrågan för någon slags samordning är om IF Metall trots sin ordförande Stefan Löfvens reservation är beredd att godta de andra förbundens jämställdhetspott och stödja de stora ”kvinnoförbunden” i en eventuell konflikt. Det betyder att Löfven måste släppa sitt nej till en beredskap att till exempel låta de sämst betalda privatanställda tvätteriarbetarna gå ut i sympatiaktioner för något bättre avlönade kvinnor inom Kommunal och Handels.
Bland IF Metalls lokala fackliga företrädare är det enligt LO-tidningen många som stöder Löfvens invändning mot ”kvinnopottens” begränsade värde för det egna förbundet. Samtidigt vill man ställa upp med full solidaritet för t ex Kommunal och Handels, om dessa behöver varsla om strejk.
Flertalet resonerar som Thomas Munkfors, ordförande för fackklubben på Kemira i Helsingborg. Denne tror att en kamp för höjda lägstalöner ger bättre utdelning för IF Metalls kvinnliga tvätteriarbetare, men vill ändå se en LO-samordning.
Lönekraven måste höjas
Kjell Wallin, ordförande på metallklubben på Scania i Södertälje, är en av flera som också invänder mot de låga nivåerna på 3,9 procent.– Industrin går bra och de anställda måste få del i detta. Avtalet ska vara ettårigt och lönekraven höjas, tycker Wallin.
Även Harry Rantakyrö, ordförande för Gruvtolvan i Kiruna, vill se högre lönekrav – inte minst med tanke på försämringarna av a-kassan. Han är också kritisk till att både LO-samordningen och Facken inom industrin har slagit fram lönenivåer innan IF Metall har haft sitt avtalsråd.
Offensiv har talat med Bert Johansson, ordförande för SSAB Tunnplåt i Luleå, som på uppdrag av sina medlemmar kommer att argumentera för betydligt högre lönepåslag på IF Metalls avtalsråd nästa vecka.
– Kraven är alldeles för tunt tilltagna och borde vara 1 200-1 500 kronor, säger Johansson, som också vill ha kompensation för den nya a-kassan och särskilda lokala potter för lönsamma företag.
Bert Johansson berättar också om irritation mot alltför låga lönekrav bland industritjänstemännen inom SIF.
Arne Johansson
