Det finns många tv-program om hur snygga tjejer ska vara och hur de som inte är snygga kan bli det. I Extreme makeover löses det med plastikoperationer. Det är ofta en person som har blivit mobbad för sitt utseende och vill ha till exempel en ny näsa. Då får hon också bröstförstoring, fettsugning, ansiktslyft, plattare öron och läppförstoring när de väl håller på.
The Swan handlar också om kvinnor som blir plastikopererade och
sedan är det en skönhetstävling och den som förändrats
mest efter operationerna vinner.
Ett sätt för tjejer att bli kända är att visa sig
naken i tv. En modellfotograf berättade i Aftonbladet att sedan
ett par år tillbaka ringer tjejer varje dag och vill ta underklädesbilder
på sig själv för att skicka till Big Brother eller någon
annan dokusåpa.
Utsseendefixering
Utseendefixeringen fortsätter i reklamen där det finns mängder
av reklam för smink, kläder, hårfärg och antirynkkrämer.
I reklamer för duscholja får man se kvinnor stå i duschen
och tvåla in sig.
Det är också kvinnor som städar och diskar i reklamen,
och när män gör det så klarar de inte riktigt av
det. Mannen blir jätteförvånad över att disken är
ren när han tar ut den ur diskmaskinen och kvinnan får säga åt
honom att sätta in den i skåpet. I en godisreklam pratar en
kvinna om sina små vilddjur. Men hon vet hur hon samlar dem; när
hon tar fram godiset kommer ”hela flocken” springande, man
och barn.
Kvinnors kroppar används också som objekt för att sälja
allt ifrån glass till herrparfym.
Så kallade tjejtidningar handlar framförallt om två saker,
hur man ska se ut och vad man ska göra för att killar ska gilla
en. I senaste numret av Veckorevyn får man bland annat veta att
man alltid ska se glad ut och inte bli för full eller högljudd.
Sologirl har ett nio sidor långt reportage om hur bröst ska
se ut.
”Ta hand om sig själv”
En rubrik i tidningen Elle lyder ”därför blev du dumpad”.
Artikeln börjar med att slå fast att killar aldrig säger
varför de egentligen gör slut. De verkliga orsakerna kan bland
annat vara att tjejen kväver honom, att hon inte är tillräckligt
flickaktig eller att hon har slutat bry sig om sitt utseende och ”tror
att hon kan vara som hon vill”.
Tidningarna uppmanar ofta sin läsare att ”ta hand om dig själv”.
Men det betyder inte att ta sig tid att göra något roligt,
det handlar om att ta hand om sitt utseende. När en kvinna uppmanas
ta hand om sig själv måste hon komma ihåg vad ”hon
själv” är – nämligen ett objekt som finns
där för mannen.
Media och reklam stärker uppfattningen att hur kvinnor ser ut är
viktigare än vad de tänker och gör. Det spär på sexismen
i hela samhället. Ökad sexism syns bland annat i ökningen
av antalet anmälda våldtäkter. Sedan 1995 har antalet
anmälda våldtäkter fördubblats.
Enligt en undersökning från Sifo kan nästan var fjärde
ung person tänka sig att göra en skönhetsoperation. Experter
varnar för att anorexi kryper allt längre ner i åldrarna.
Nu söker tioåriga flickor vård.
Makten över media ligger allt mer i ett fåtal rika personers
händer. Därför är det de rikas ekonomiska intressen
som ligger bakom sexismen i media och reklam.
Mode och skönhetsindustrin måste få folk att köpa
saker som det egentligen inte finns något behov av. Därför
måste de skapa det behovet genom att försöka intala folk
att för att vara riktig kvinna så måste man köpa
alla skönhetsprodukter. Det är också medvetet att idealet är
helt ouppnåeligt. Det går inte att se ut som modellerna,
inte ens modellerna gör det, bilderna är retuscherade. Om det
var så att man kunde bli nöjd med sig själv så skulle
man ju sluta köpa alla de här produkterna.
Den globala skönhetsindustrin är enorm. Varje år säljs
smink, hud- och hårvårdsprodukter, parfymer, plastikkirurgi
och bantningsprodukter för 160 miljarder dollar. I USA spenderas
varje år mer pengar på skönhetsprodukter än på utbildning.
Kapitalister som vill sälja saker spär på kvinnoförtrycket
i eget intresse. Men sexismen i media och reklam är inte grunden
till kvinnoförtrycket. Grunden är kvinnors roll i produktionen
och kvinnors sociala ställning.
Sexismen kan bekämpas
Det finns exempel på hur kvinnokamp kan slå tillbaka utseendefixering,
som under 1970-talet då kvinnor i större grad kom ut i arbetslivet
och den offentliga sektorn byggdes ut med barnomsorg o s v. Då var
det även mindre press på hur man skulle se ut. När kvinnor
och tjejer deltar i kamp motbevisas synen på tjejer som tysta och
söta.
Sexismen är ett också ett redskap för att splittra arbetarklassen.
Sexistiska bilder som objektifierar kvinnor både reflekterar och
stärker ideer om kvinnor som en andra klassens medborgare. Vad en
kvinna tänker eller gör är mindra viktigt än hur
hon ser ut. Det legitimerar och stärker materiell ojämlikhet.
H&M:s ägare, till exempel, tjänar dubbelt på H&M:s
sexistiska reklam, H&M får saker sålda och det är
lättare att fortsätta betala låga löner till kvinnorna
som jobbar i butikerna när sexismen stärks.
Vi kan inte lita på att politiker ska lösa problemet åt
oss. Mona Sahlin har pratat om att överväga lagstiftning om
sexistisk reklam, men det verkar inte ha blivit något av det. Socialdepartementets
Flickaprojekt verkar också ha runnit ut i sanden.
Ny kvinnorörelse
Det som behövs är en rörelse underifrån. Det går
att vinna segrar. Våren 1999 hade Vägra Kallas Hora en ockupation
av Veckorevyns redaktion. Tillsammans med en våg av kvinnokamp
i hela landet ledde detta till att Veckorevyn bröt med fröken
Sverige-tävlingen och under en period sa att den skulle bli mer
feministisk.
Det räcker inte att förbjuda sexistisk reklam. Vem bestämmer
vad som är sexistiskt? Etiska rådet som finns idag är
näringslivets eget projekt, det är alltså företagen
som bestämmer om de själva har gjort sexistisk reklam.
Staten och domstolarna är inte heller att lita på. Det är
bara att titta på alla skandaldomar där våldtäktsmän
frias. Statens yttersta uppgift är att försvara den rådande
ordningen och den styrande klassens makt. För att verkligen få bort
sexistisk reklam måste all reklam avskaffas. Det går inte
utan att ifrågasätta kapitalismen.
Kapitalismen fungerar så att den tjänar pengar på vad
som går att tjäna pengar på.
Därför måste kampen mot sexismen och kvinnoförtrycket
också vara en kamp för socialism.
Karin Wallmark