När börsföretagen ökar sina vinster skyhögt mer än de använder till investeringar är det aktieägarna och direktörerna som lägger beslag på det obetalda arbetet. Det betyder omvänt att Sveriges arbetare och tjänstemän lever under samhällets tillgångar.Bara under 2006 ökade vinsterna med 18 procent, och 2007 går de mot nya rekord. Sedan 1998 har vinsterna enligt Stockholm City ökat med knappt 140 procent, samtidigt som arbetarnas löner före inflationen ökat med knappt 30 procent.
Det är mot denna bakgrund man ska se de ofattbara inkomstökningar som LO-tidningen redovisar för 25 av landets toppdirektörer, vars inkomster av både kapital och tjänst under 2005 uppgick till mellan 14,3 och 298,7 miljoner kronor.
Grotesk utsugning
Om Teknikarbetsgivarna får som de vill får vi 2 procents löneökning om året. Vi kan ana hur Marx vrider sig i sin grav inför denna groteska utsugningsgrad.I år väntas historiskt höga utdelningar till aktieägarna, 200 miljarder kr bara det första halvåret i år, upp från 91 miljarder kr i fjol. Då är de extra utdelningar som kallas återköp av aktier inte ens inräknade, vilket betyder uppåt 300 miljarder i totala utdelningar. Då landets hela lönesumma är drygt 1 000 miljarder kr, skulle de fackliga kraven på 3,9 procent i höjda löner (cirka 40 miljarder) bara motsvara en sjundedel av den väntade aktieutdelningen.
Facken ligger lågt
Men fackledarna ligger lågt.– Det är bra att det är höga vinster. Det visar att våra krav på högre lönelyft i år är befogade. Vi anser också att företagen borde investera mer, säger IF Metalls ordförande Stefan Löfven.
I själva verket betyder de låga lönekraven att vi lever under våra tillgångar med alltför låg efterfrågan, köpkraft och sysselsättning. Med högre löner och större skatteinkomster skulle också investeringarna öka mer än idag.
Rättvisepartiet Socialisterna anser att facken borde kräva höjd lön med minst 1 500 kronor i månaden och en lägsta lön på minst 18 000 kronor.
