Utvecklingskurvorna för den svenska vården sluttar brantare utför än Åres alpina VM-backar. Nedskärningar och sparpaket under de senaste decenniernas socialdemokratiska och borgerliga styre har lett till att Sverige nu är sämst i vårdklassen i Europa. Det visar en jämförelse som Sveriges Läkarförbunds facktidning Läkartidningen har gjort.Enligt jämförelsen, som bygger på OECD-statistik från 2004, har Sverige lägst antal vårdplatser på sjukhus i förhållande till befolkningsmängden av de 16 undersökta europeiska länderna samt USA.
Sverige erbjuder 2,2 vårdplatser per 1 000 invånare medan Tyskland och Österrike kan tillhandahålla tre gånger så många platser för korttidsvård. Även när det gäller sjukvårdsutgifter per capita ligger Sverige dåligt till. I det hänseendet är Sverige utklassat av länder som Island, Norge, Frankrike och USA.
Av 1980-talets dryga 100 000 vårdplatser återstår endast 26 000 platser i dag, enligt siffror från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som Läkartidningen tagit del av.
Privatiseringar och utlokaliseringar till öppenvården och kommunerna kan till en del förklara det minskade antalet vårdplatser. En annan faktor bakom minskningen är effektivare vård tack vare den medicinska utvecklingen, men den största orsaken stavas nedskärningar.
Sparpaketen har slagit hårdast mot psykiatrin och kirurgin, enligt Läkartidningen, men även geriatriken har fått lida när svångremmen dragits åt. För personalens del leder det i många fall till en stressig, frustrerande och otillfredsställande arbetssituation. På geriatriska kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus (NUS) i Umeå har 1 av 5 vårdavdelningar lagts ner. Enligt Per-Olov Johansson, mentalskötare med snart 30 års erfarenhet, har den personliga stressen bland personalen ökat och den smittar av sig till patienterna.
– För stor arbetsbörda i längden får underliga yttringar i en människas psyke. Människor mår illa och faller ifrån av utbrändhet. Och patienterna kommer bort, säger han.
Samtidigt som antalet vårdplatser minskar har Sverige den äldsta befolkningen i EU och mycket pekar på att behovet av fler vårdplatser kommer att öka. Enligt Michael Roslin, specialistläkare på geriatriska kliniken vid NUS, råder det ingen tvekan om den saken.
– Fler vårdplatser behövs överallt, säger han.
– Annars riskeras den medicinska kvaliteten och patienternas säkerhet. I dag skyfflas patienter in och ut från olika avdelningar eller skrivs ut utan minsta förbättring av deras sjukdomstillstånd.
Enligt Läkartidningen är den svenska nedrustningen av antalet vårdplatser och den kraftiga minskningen av antalet sysselsatta i vårdsektorn dessutom unik. Endast Finland håller någorlunda jämna steg med Sverige i detta föga hedervärda avseende.
Slutsatsen kan inte bli någon annan än att de svenska regeringarna under de senaste decennierna har prioriterat bort vården. Sverige har reflexmässigt skönmålats som landet med den högst utvecklade välfärden av otaliga socialdemokratiska och borgerliga ministrar. Bottenplaceringen i den internationella jämförelsen visar dock med all önskvärd tydlighet att de ständigt återkommande fraserna om mer pengar till vård, skola och omsorg inte har varit något annat än tomt prat.
Ty pengar saknas definitivt inte. I år ska cirka 270 miljarder kronor delas ut till landets aktieägare. Läkemedelsindustrin är en av näringslivets kassakor. Astra Zeneca gjorde exempelvis i slutet av 1990-talet en miljard kronor i månaden i vinst, pengar som går direkt ner i aktieägarnas fickor istället för att kanaliseras dit de bäst behövs.
Tobias Stålnacke
