Nu finns möjligheten att bygga en
facklig opposition. Den uppmaningen kommer från Jan-Olof
Carlsson, vice ordförande för Metall på Volvo
Lastvagnar i Umeå.– Vår klubb säger nej till avtalet. Vi är starkt kritiska. Det är för lite pengar, för lång avtalsperiod – speciellt med tanke på att vi har en borgerlig regering – och det är försämring av arbetstiden.
– Avtalet är en preliminär uppgörelse. Fortfarande finns möjligheten att stoppa detta i avtalsrådet.
Avtalsrådet utgörs av 200 delegater och kommer sammankallas i slutet av nästa vecka eller i början på veckan därpå. Förbundstyrelsen ger en rekommendation till rådet som sedan säger sitt. Förbundsstyrelsen har sista ordet.
– Det hör inte till vanligheten att avtalsrådet kör över förbundsstyrelsen, men det är nödvändigt den här gången. Det finns många klubbar som är ordentligt kritiska, säger Carlsson
Vad ska kritiska klubbar göra?
– Ta uttalanden, ringa avtalsrådet, manifestera största möjliga tryck underifrån, synas överallt, ha lunchmöten och namninsamlingar. Alla aktiviteter som sätter press på förbundsledningen måste till.
– För första gången på många år sker nu en vitalisering av avtalsrörelsen. Nu börjar medlemmar vakna till och bli aktiva själva.
Vad ska er klubb göra?
– Vi måste agera, medlemmar förväntar sig det. Ännu har vi inte bestämt vad. Jag har själv varit i P1morgon, ekot och P4 på morgonen.
– Det här är fråga om en svekdebatt. Förbundsledningen själv tycker ju budet är bra. Men kritiken underifrån kommer bli början på en riktigt stark facklig opposition som på längre sikt kommer förändra facket. Den bedömningen gör vi.
Rättvisepartiet Socialisterna håller med. Aldrig har det funnits ett sådant tryck för en riktig strid och förväntingar på ordentiga lönelyft. Kapitalismens utveckling mot aldrig tidigare skådade klassklyftor och en extremliberal högerregering har fött en motreaktion.
Den ilska och besvikelse som nu sprider sig måste omvandlas till en kamp för att fackföreningarna ska bli riktigt kämpande och demokratiska. Istället för pampar som lever långt över vanliga medlemmars huvuden behövs fackliga ledare utan privilegier som använder sig av den kollektiva styrka som facket besitter.
Det här är ett svekavtal som inte har stöd bland medlemmarna. Avtal borde inte kunna gå igenom med mindre än att de är godkända av en medlemsomröstning. Och detta avtal skulle förkastas.
Det arbetsgivarna önskade var att köpa arbetsfred, ett treårsavtal, och ännu mer flexibilitet. Och det har de fått igenom. Som Christer Hillblom på ekonomiekot sa är "detta är en stor dag – speciellt för arbetsgiviarna". Eller Tommy Öberg på LO-tidningen "Det är därför svårt att inte gratulera arbetsgivarvärlden till en så här långt framgångsrik avtalsrörelse." Men kampen är inte över ännu.
Elin Gauffin
