Kraven på hur man ska se ut för att vara ”lyckad” är idag större än någonsin. Ungdomar, och speciellt flickor, utsätts dagligen för ett stenhårt tryck från media och skönhetsindustri med budskap om hur man ska vara och se ut: smal, snygg, sexig och så vidare. Tv-tablåerna är fyllda av program om hur man kan förbättra sitt utseende med hjälp av kläder, smink och plastikkirurgiska ingrepp. Att detta får effekter på den psykiska hälsan och välbefinnandet är inte konstigt.
I en ny undersökning av skolelever i Säffle, som refereras i Psykologtidningen nr 8/2007, visas ett skrämmande starkt samband mellan negativ kroppsuppfattning och depression. Undersökningen omfattade 1 900 elever, från årskurs 3 i grundskolan till år 3 i gymnasiet. Femton procent av flickorna svarade att de aldrig tycker om sin kropp, jämfört med fem procent av pojkarna.
Dessa pojkar skiljer sig inte i psykiskt välbefinnande från de övriga pojkarna. Men det gör flickorna!
Hälften av de flickor som aldrig tycker om sin kropp hade en mycket förhöjd nivå av depression, och mer än var tredje flicka hade en mycket förhöjd grad av ångest.
Detta kan jämföras med övriga flickor, där nivån låg på fem procent. Man kan fråga sig varför det får mer negativa konsekvenser för flickor att ha en negativ kroppsuppfattning än det får för pojkar.
Min egen tolkning är att detta kan bero på att utseendet spelar en mycket mer central roll för hur flickor värderar sig själva som helhet, än det gör för pojkar.
Känner man sig ”ful”, känner man sig som flicka värdelös som människa i högre utsträckning än vad man gör som pojke.
Undersökningen visar också att de flesta flickor som aldrig tycker om sin kropp ofta eller alltid tycker illa om sig själva. De känner sig inte omtyckta, de tycker att de misslyckas med det de gör, och framtiden känns hopplös. Mer än var tredje flicka känner ofta eller alltid att det vore bättre om hon inte fanns.
Detta är känslor som ofta förknippas med självmordstankar. Ilskan är också mycket större i den här gruppen flickor, och de bråkar oftare med vuxna och funderar på att rymma hemifrån.
I artikeln konstaterar man att det är mycket allvarligt att ha en negativ kroppsuppfattning och man ställer frågan om inte en negativ kroppsuppfattning hos flickor är den enskilt viktigaste förklaringen till att flickor får depressioner i högre grad än pojkar.
Att en depressionsperiod i ungdomen kraftigt ökar risken för problem senare i livet, understryker bara hur allvarligt man måste se på det här problemet.
Vad kan då göras ? I artikeln pekar man på att skolans elevstöd kan spela en viktig roll för att fånga upp elever som har problem, men att resurserna brister. Behovet av att förstärka elevstöd har i andra sammanhang påpekats av bland annat Bris.
Att det behövs skolsköterskor, kuratorer och psykologer för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga står helt klart.
Dessutom behövs politisk kamp mot de krafter som tjänar miljarder på att pumpa oss fulla med skönhetsideal och få oss att känna oss misslyckade. Allt för att vi ska konsumera mera.
Ingrid Eriksson
