Boken Bögjävlar är skriven av ”fem arga bögar” som inte identifierar sig med bögar som ”jublar över rosa plånböcker, designade kalsonger och homovänliga c-kändisar”.Det är en välkommen bok då den visar på de nya fördomar som finns om homosexuella män. Fördomar som skapat normer för hur man som ”bög” skall vara.
De fem författarna är alla män som arbetar inom media, musik eller kultur. De representerar därför inte den del av hbt-kulturen som är i störst behov av att göra uppror mot gällande normer. Den del av ”bögkulturen” som finns i de svenska storstäderna är väldigt präglad av medelklassen, där status och pengar är viktigt. Det märks att de fem författarna hela tiden utgår från ett välmående storstadsperspektiv.
Bögkultur som blivit trivselkultur
Trots bokens brister så belyser den att bögkulturen har kommit att bli en trivselkultur, med bögen som heterosexuellt gossedjur. Och på många sätt måste det vara lockande för de homosexuella pojkar som växer upp att identifiera sig med de kändisbögar som finns. Vilket, i brist på annat, ändå måste kännas bättre än att inte ha någon att identifiera sig med överhuvudtaget.Att författarna inte alls belyser klassperspektivet gör att boken delvis känns som en besvikelse. Att känna att man tvingas apa efter kändisbögarnas romantik för märkeskläder och lyx är just ett lyxproblem som långt ifrån alla homosexuella män behöver relatera till; många lever på en helt annan ekonomisk nivå och andra är helt ointresserade av den gaykultur som syns i reklam och media.
En intressant del av boken är beskrivningen av 1900-talets senare historia, om exempelvis författaren Bengt Martin och om 80-talets aids-epidemi. Boken rekommenderas till den som är intresserad av hbt-kultur.
Tobias Johansson
