Ödet för de 22 kristna koreaner som tagits som gisslan i Afghanistan ägnas stort utrymme i världens media. Talibanernas uppenbara grymhet är ett viktigt propagandaverktyg för de västliga makter vars militära styrkor i Afghanistan möter allt hårdare motstånd. Den fattiga och krigshärjade befolkningen får betala ett högt pris för Bushs krig ”mot terrorismen”.I skuggan av gisslandramat dödades ytterligare 50 civila afghaner av Natos flygbombningar i byn Bawri i Helmandprovinsen i slutet av förra veckan. Flygbombningarna pågick i fyra timmar och fem bostadshus förstördes. Hittills i år har sammanlagt över 600 civila dödats av Nato- och USA-styrkor i Afghanistan. Till och med president Karzai har sett sig tvingad att begära större återhållsamhet i attackerna på civila. I Natos 23 000 man starka trupper, under ledning av USA-generalen Dan McNeil, ingår 330 svenska soldater.
Kriget i Afghanistan lanserades av Bush direkt efter terrordåden den 11 september 2001. Men vad som från början verkade vara ett nytt exempel på hypermakten USA:s totala militära överlägsenhet globalt utvecklas idag, snart sex år senare, till en växande kris för Västimperialismen. Enbart i år har över 3 500 personer dödats i de militära striderna mellan Väststyrkorna och det motstånd som främst består av olika talibanstyrkor. Särskilt de senaste månaderna har striderna hårdnat ytterligare.
De tillfångatagna koreanerna tillhör en av många evangelisk-protestantiska kyrkor i Sydkorea som satsar mycket hårt på global mission, bland annat för att samla in pengar och få publicitet. Så sent som ifjol utvisades 1 000 kristna koreaner som samlats till en festival i Afghanistan.
Kidnappningar och självmordsbombare är relativt nya fenomen i Afghanistan, direkt kopierade från Irak. Talibanerna och al Qaida-inspirerade grupper vill skrämma utländska trupper till att lämna landet, och om möjligt både vinna kontanter och frigivning av egna medlemmar som tagits till fånga. Spektakulära videoinspelningar har visat upp halshuggningar av kidnappade, t ex en sydkorean i Irak 2004. Den italienska regeringen har både betalat lösensummor och i mars fått fem talibanledare frigivna för att kidnappade italienare ska friges.
Efter kritik från främst USA har president Karzai, än så länge, vägrat någon sådan uppgörelse för att rädda koreanerna. Sydkoreas regering är dock mycket angelägen att de fångade frisläpps.
Den extremt reaktionära talibanrörelsen ansågs inte vara USA:s fiende förrän efter den 11 september. Men sedan dess har hotet om terrordåd varit Bushs viktigaste argument för fortsatta krig och inskränkningar i demokratiska rättigheter. Vad Afghanistan dock visat är att USA dels inte kan vinna kriget, dels även i fortsättningen är beredda att samarbeta med andra reaktionära krafter i sina egna syften. Gisslandramat, med dess enskilda tragiska öden, används nu i denna propaganda. Regimen i Kabul talar nu om behovet av nya militära offensiver.
Det starka stöd USA fick från makthavare världen över när man anföll Afghanistan har nu kallnat. De svenska politikerna, både regeringen och socialdemokraterna, verkar dock inriktade på att trappa upp den svenska militära styrkan i Afghanistan. Moderater och militärer har även uttalat sig för att använda JAS-plan i Afghanistan. Detta har lett till ökad kritik, men t ex den tidigare s-ministern Thage G Peterson, som fått visst utrymme i media, inskränker sig till att kräva stopp för ytterligare trupper.
De svenska trupperna tjänar som alibi för Bushs krig. Socialister och arbetare måste kräva att både Sverige och USA lämnar Afghanistan. Kriget leder enbart till fördjupat lidande för folket i Afghanistan och nya terrordåd. Det som krävs är en global demokratisk socialistisk rörelse, som kan stoppa krig och terror.
