Rätten att studera har blivit en allt tydligare klassfråga. Nu när en ny termin inleds uppdagas det hur de ekonomiska problemen för studenter bara blir värre och värre.På grund av studenternas svåra situation, som Offensiv tidigare skrivit om, visar undersökningar från fackförbundet SIF på att var fjärde student funderar på att hoppa av från sina studier på grund av ekonomiska problem.
Det är framförallt arbetarungdomar som tvingas sluta.
Det säger sig självt att de som tvingas hoppa av inte kommer från de övre klasskikten. När en genomsnittsstudent går back med 700-800 kronor varje månad, är det de som har föräldrar med starkt kapital som kan fortsätta. De som har föräldrar som har råd att backa upp dem har inga problem. Detta bidrar till en ökad klassbaserad snedfördelning bland studenter.
”En klen tröst”
– Före valet sa de att de skulle genomföra en större höjning. De senaste signalerna vi har fått är att de ska höja innan mandatperioden är slut. Det är en klen tröst när pengarna behövs idag, säger Elin Rosenberg, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, till Göteborg City den 12 september, och menade vidare att en höjning till 8 000 kronor för studiemedel vore på sin plats.Socialistiska Studenter och Rättvisepartiet Socialisterna menar att detta är långt ifrån tillräckligt. Dessutom bör du inte tvingas låna pengar för att studera, utan borde få lön för att utbilda dig då det är en investering för samhället.
Nya a-kassan svider
Ytterligare ekonomiska svårigheter är de attacker på a-kassan som högerregeringen genomfört sedan de tillträdde i våras.Studerandevillkoret, som innebar att studenter som inte fick jobb direkt efter examen hade rätt till a-kassa, tog högerregeringen bort. Har du rätt till a-kassa och börjar studera hade du tidigare rätt till a-kassa igen efter studierna, om du har avslutat dem inom sju år. Nu har överhoppningstidsgränsen kortats ned till fem år. Det är heller inte längre möjligt att få a-kassa under loven.
Det enda som kan vända utvecklingen är en aktiv kamp från studenter med stöd från arbetare och facket. Internationellt sett har studenterna lättare att ”ta till gatan” – även studentstrejker och universitetsockupationer är vanligare.
Studenter har i många länder (Chile, Frankrike och Grekland) varit drivande i kampen mot nyliberalism.
Kim Holmstedt
