Uppdrag granskning har i ett briljant reportage visat hur väl fungerande kommunala skolor, uppbyggda med skattebetalarnas pengar, säljs till reapris av privatiseringsivriga kommunpolitiker. Det värsta exemplet är Tibble gymnasium, en skola värd mellan 35 och 50 miljoner kronor, som moderaterna i Täby kommun gav bort till rektorn och en lärare – helt gratis!76 procent av eleverna och 84 procent av lärarna var emot att Tibble gymnasium skulle privatiseras, men lagen om att minst 50 procent av personalen måste vara för en avknoppning, det vill säga att deras arbetsplats tas över av en eller flera privatpersoner eller företag, revs snabbt upp när moderaterna fick egen majoritet i Täby kommun i fjol.
Alla andra partier emot
Då spelade det heller ingen roll att alla andra partier, till och med alliansvännerna, bojkottade det extrainsatta kommunfullmäktigemötet där privatiseringen klubbades igenom.Rektor Maj Dellström och en lärare på Tibble fick inte bara ta över den väl fungerande och populära gymnasieskolan, de behövde knappt ens betala för det!
För ett pris på endast nio miljoner kronor, för inventarier som bord och bänkar, gjorde sig den snart pensionerade rektorn och hennes kollega ett rejält klipp på en skola som av Anders Hultin, vd för Kunskapsskolan, uppskattas vara värd mellan 35 och 50 miljoner kronor.
Moderaterna menar att de enligt lag inte skulle få ta betalt för kommunal verksamhet som knoppas av, men det stämmer inte.
”Otillbörlig rea”
– En kommun inte bara får ta betalt, man är skyldig att ta betalt. Och då ska den egendomen säljas till ett marknadsmässigt pris, svarade Leif Petersén, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting i Uppdrag granskning (19/9-07). Om man inte gör det kallas brottet för ”otillbörligt stöd till enskild”.Tibble gymnasium reades alltså ut för en olaglig struntsumma till ”först till kvarn får först mala” av Täbys moderater. Det var flera av lärarna som hade velat vara med i ett lärarkooperativ, om skolan nu absolut tvunget skulle privatiseras – men en sådan chans fick vare sig någon annan skolpersonal eller något utomstående företag av moderaterna, som annars talar så varmt om konkurrens och valfrihet.
I motsats till högerns ”politikersnack” gäller långt ifrån alla ansökningar som kommit in till Skolverket avknoppningar till föräldra- eller lärarkooperativ.
Bara i Stockholm Stad har 79 ansökningar om att få starta upp nya eller ombilda gamla kommunala friskolor till nästa läsår kommit in. De allra flesta ansökningarna kommer från rektorer som vill ta över väl fungerande, ofta attraktiva kommunala skolor, som har byggts upp med hjälp av skattebetalarnas pengar.
– Vi har ungefär 35 stycken ansökningar om avknoppning, och det är många fler än tidigare år, säger Birgitta Fredander, enhetschef på Skolverket i ”Uppdrag granskning”, och fortsätter:
– Jag kan tänka mig att det är positiva signaler från kommunala politiker som är en av orsakerna att vi fått så många ansökningar.
Tibble gymnasium är ett extremt exempel på hur rektorer kan tjäna en rejäl hacka för egen del, uppmuntrade av kommunens politiker.
Flera gymnasierektorer har emellertid också gått ut och berättat att de inte sett sig ha något annat val än avknoppning för att kunna behålla sina program och sin pedagogik i konkurrensen med alla friskolor. Kommunen är nämligen skyldig att se till att alla utbildningar finns och på sikt kan friskolorna komma att tvinga flera kommunala gymnasier att ta över de dyraste och minst attraktiva programmen.
Fristående skolor är heller inte, till skillnad från kommunala skolor, skyldiga att ta emot elever med behov av särskilt stöd, om de inte anser sig ha råd.
Tryggheten försvinner
Att tryggheten och garantin för eleverna försvinner med pengarna som stoppas ner som vinst i ägarnas fickor exemplifierar Walters gymnasier med sin extremt låga lärartäthet – eller Europaskolan i Stockholm, som nu anmäls till Skolverket för lagbrott sedan den skrivit ut en av sina elever på grund av stödbehov och en annan på grund av hög frånvaro.Det är inte bara enskilda rektorer eller privatpersoner som gör sig vinster på att ta över skolor i egen ägo. Friskoleboomen, som nu når nya höjder, gör under högerregeringen mer och mer om skolväsendet och utbildningen till en marknad.
När börsföretaget Academedia i våras köpte upp familjeföretaget NTI-gymnasiet var summan 200 miljoner kronor, och aktieägarna gjorde sig ett ordentligt börsklipp då kursen steg med 80 procent.
Anders Hultin, en av grundarna av Kunskapsskolan som år 2005 gick med en vinst på knappt åtta miljoner kronor, ser friskolor som en framtidsbransch.
– Det kommer att vara fler och fler skolor som överlåts, säljs och köps, framöver, spår han i SVT:s ”Uppdrag granskning”.
Lina Westerlund
