Nu hotar istället ett stålbad för landets kommuner.
Redan när löftet om de åtta extra miljarderna gavs var det ihåligt. Det regeringen inte talade om var att man inte räknade upp statsbidragen till kommuner och landsting. Med dagens inflation innebär bara det att hälften av de åtta miljarder kronorna äts upp redan under 2009. Andra skatteeffekter och troligen snabbt ökande socialbidragskostnader i spåren på regeringens försämringar av a-kassa och sjuk- försäkring tar sannolikt resten.
Redan innan effekterna av den ekonomiska krisen slagit igenom ser läget inte så lysande ut för landets kommuner. Men nu har bilden försämrats snabbt.
I våras räknade Sveriges kommuner och landsting (SKL) med en ekonomisk tillväxt på 2,6 procent nästa år. I den senaste beräkningen tror man på 0,8 procent och säger samtidigt att detta är väldigt osäkert för att man slutade räkna den 8 oktober. Några veckor senare räknade Konjunkturinstitutet med att ekonomin krymper 2009.
Det innebär att skatteintäkterna kommer att minska kraftigt för kommuner och landsting. Allra värst är läget för landstingen. I Norrbotten, Sörmland, Västernorrland och Blekinge fattas mellan tre och fem procent i intäkter för att budgeten ska gå ihop nästa år. Stora sparpaket förbereds redan i dessa och andra landsting.
Det rapporten från SKL visar är att skillnaderna är stora och växande mellan de landsting och kommuner som har riktigt dålig ekonomi och de som klarar sig något bättre.
Riktigt illa är det i många av de minsta kommunerna. Sorsele i Västerbotten, med knappa 3 000 invånare, är ett av de allvarligaste exemplen. Där ska drygt sju miljoner kronor vardera dras ned inom skola och äldreomsorg under tre år. Detta har redan lett till att ordförandena för de ansvariga nämnderna har avgått eftersom de inte tycker att de kan ta ansvar för verksamheten under de förutsättningarna.
Högkonjunkturen har inte inneburit några större förbättringar av den offentliga servicen, tvärtom har jakten på kostnaderna och nedskärningarna fortsatt, om än i långsammare takt.
Men nu väntar nya nedskärningar, samtidigt med en hårdare press på att hålla nere lönerna från arbetsgivarenas sida.
Det kommer att krävas gemensam kamp från personal och brukare för att förhindra ytterligare stora steg i nedrustningen av den offentliga servicen.
Krister Arehn