Varje dag kvart i tre möts Ånedinlinjens passagerare av en bojkottkampanj med anledning av att bolaget sparkat 19 pakistanska stewards. – Vi uppmanar resenärerna att, nu när de känner till missförhållandena, inte resa med Ånedinlinjen förr än de sparkade pakistanierna fått sina jobb tillbaka, sa Arne Johansson från Stödkommittén för rättvisa på Birger Jarl och Rättvisepartiet Socialisterna.
Ishtiaq Ahmed, en av dem som förlorat jobbet och därmed rätten att vistas i Sverige, förklarar att två av de 19 sjömännen tvingats återvända till Pakistan:
– Den enes fru är sjuk, och efter åtta månaders väntan i Sverige kände han att han inte kunde vara borta längre. Den andes mor fick nyligen en hjärtattack, ”jag behöver min mamma mer än pengarna”, sa han.
Men Ishtiaq förklarar att det kommer att vara mycket svårt att hitta nya jobb i Pakistan för de som tvingas återvända. De har inga kontakter, och dessutom har många av dem hunnit passera 30-strecket, efter vilket man anses som gammal på den pakistanska arbetsmarknaden.
– Deras enda möjlighet att återvända till Sverige nu är om vi återfår vår anställning.
Men så här långt har rederiet varit helt omedgörliga på den punkten.
– De säger att de har anställt ny personal som är bättre, säger Raja Munir.
På vilket sätt de skulle vara ”bättre” har han inte lyckats motivera, men vissa av de nyanställda är ester och letter. De är alltså inte svenskar, men som EU-medborgare omfattas de av Sjöfartsstödet, vilket efter ett regeringsbeslut inte längre gäller pakistanierna, trots att vissa av dem levt och arbetat i Sverige i 23 år.
– De tänker vänta ut oss tills vi inte har några pengar kvar. Men jag stannar tills jag dör – och om jag dör här ska jag begravas här, avslutar Munir.
Demonstration
Söndag 23 november 16.15Samling vid Ånedinlinjens kontor på Skeppsbron
