Internationella kvinnodagen firas världen över den 8 mars, men inte för att kvinnor ska uppmärksammas med blommor och choklad, som dagens konsumtionssamhälle propagerar för. Internationella kvinnodagen är en politisk kampdag som också var upptakten till ryska revolutionen 1917.”Arbetarkvinnornas dag har blivit en historisk minnesdag. Denna dag tände de ryska kvinnorna revolutionens fackla och satte världen i brand.”
Orden kommer från Alexandra Kollontaj, 1872-1952, rysk kvinnokämpe och revolutionär.
Kvinnokampen och arbetarkampen har alltid gått hand i hand. En myt är att det var de liberala feministerna under 1900-talets början som fick igenom kvinnlig rösträtt.
Kvinnan var vid denna tid omyndig och underställd sin man från det att hon gift sig, hon hade inte rösträtt och ansågs inte ha en egen sexualitet. Hennes arbete sågs endast som en ”extrainkomst” och kunde vara så låg som hälften eller en tredjedel av en mans lön.
Detta trots att kvinnor ofta hade bland de tyngsta arbetena och en arbetstid på 16 timmar om dagen. Som arbetarkvinna var man förtryckt inte bara som kvinna, utan även som arbetarklass.
Medan de liberala feministerna kämpade för lika rösträtt för män och kvinnor, kämpade arbetarkvinnorna för lika och allmän rösträtt, oavsett kön eller inkomst.
Striden för kvinnors lika rättigheter stod även inom de egna organisationerna. Under Andra Internatio- nalens tidiga år tvingades den tyska socialisten och kvinnokämpen Clara Zetkin argumentera emot det felaktiga påståendet att kvinnors inträde på arbetsmarknaden skulle tvinga ner männens löner genom konkurrensutsättning.
Kvinnors egna organisering inom socialdemokraterna och bildandet av egna fackföreningar var avgörande i striden för lika och höjda löner samt emot sexuella trakasserier.
En Internationell Kvinnodag lanserades år 1910 på initiativ av Clara Zetkin under den andra internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn, där 130 kvinnor från 17 länder samlats. I Sverige firades dagen första gången 1912. Den viktigaste frågan gällde kvinnlig rösträtt.
Det var återigen på Zetkins initiativ som ett datum för den Internationella Kvinnodagen fastslogs på Kominterns (Kommunistiska internationalen) kvinnokonferens i Moskva 1921. Dagen blev 8 mars – dagen då ryska revolutionen startade genom att 90 000 textilarbeterskor i Viborg gick ut i vild strejk för bröd och fred.
Under den andra vågens kvinnokamp återlanserades kvinnodagen i Sverige den 8 mars 1970 av den kända kvinnokampsorganisationen Grupp 8. När FN 1977 uppmanade till ett firande av Internationella Kvinnodagen skedde en avpolitisering och under några år i mitten på 1990-talet ägde inga 8 mars-demonstrationer rum alls i Sverige.
Lina Westerlund
