Trots den djupaste krisen sedan 1930-talet fortsätter många storbolag och banker att redovisa vinst.Av exempelvis de fyra storbankerna – Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank – var det endast Swedbank som redovisade som redovisade förluster under det andra kvartalet i år. De tre andra storbankerna redovisade vinst och Nordea, den största banken, gjorde ett av sina ”bästa halvårsresultat någonsin, mitt i en recession", enligt Nordeas vd Christian Clausen (Dagens Industri den 21 juli).
Med statliga subventioner och garantier kan bankerna håva in stora vinster genom att låta sina låntagare betala hög ränta samtidigt som spararna får ingen eller liten ränta på de man lånar ut till bankerna. Räntenettot – skillnaden mellan vad bankerna tar in i ränta på utlånade pengar och vad bankerna betalar till spararna – har ökat under krisen, vilket i sin tur gett miljardvinster till bankerna.
”Trots krisen tjänar storbankerna mer än någonsin på sin utlåning. Det senaste året har bankernas så kallade räntenetto ökat med 19 miljarder kronor. Det kan bankerna bland annat tacka statens stödpaket för… Under första kvartalet i år var räntenettot för de fyra storbankerna SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken totalt 30,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 6,7 miljarder kronor jämfört med samma kvartal 2008”, rapporterade Svenska Dagbladet den 19 maj i år.
Vinsterna på räntenettot har hittills gett bankerna en möjlighet att kompensera för stigande kreditförluster. Staten – skattbetalarna – håller alltså storbankerna under armarna.
Staten via Riksbanken ger billiga lån till bankerna, pengar som sedan bankerna själva kan låna ut till hög ränta eller använda för förbättra sin egen kassa.. Lägg därtill att det statliga garantiprogrammet, som fungerar som ett slags ”socialt skyddsnät” för bankerna, och den stora banksvindeln fullbordas.
Det är formligen en skandal att regeringen överöser bankerna med miljardpaket och ”socialiserar” förlusterna.
Det handlar om en väldig omfördelning – från skattebetalarna direkt ner i fickan på storbankernas aktieägare. Det är ett ”paradexempel på när staten tar på sig risken om det går snett, och tar symboliskt betalt, medan aktieägarna får full pott om det går bra”, tvingas även analytiker på e.24 erkänna och kallar det hela för ”stötande”.
Det som idag sker ska ses mot bakgrund av att det var statliga pengar som räddade bankerna under 1990-talets kris. Lågt räknat kostade den bankkrisen 65 miljarder kronor, kostnader som sedan användes som argument för 1990-talets välfärdsslakt. Efter att ha räddats av staten kunde bankerna och när konjunkturen vände uppåt blev rena vinstmaskiner. ”Sedan förra finanskraschen [1991] har de fyra storbankerna dragit in 1 453 miljarder kronor – bara på räntor och avgifter. Beloppet motsvarar statens utgifter för barnbidrag i 62 år”, skrev Dagens Arbete i november i fjol.
Bara under de senaste fem åren tjänade Swedbank och SEB 25 miljarder kronor på den hejdlösa utlåningen i Baltikum. Och bankernas aktieägare fick 5,5 miljarder kronor på denna lånefest som invånarna i Baltikum nu får betala med massarbetslöshet, drastiska lönesänkningar och nedskärningar. Ett krisscenario som också närmar sig Sverige.
Storbankerna måste omedelbart förstatligas. Inte genom uppköp utan endast små aktieägare ska kompenseras. Ett verkligt förstatligande, inte ”konkurssocialism” i form av att staten tar över för att sedan sälja ut som i början 1990-talet, skulle möjliggöra billiga lån och resurser till samhällsnyttiga satsningar på infrastruktur, klimatomställningar och välfärd.
Det är enda vägen till att stoppa dagens förödande miljardrullning till storbankernas aktieägare och samma bankers plundring av låntagare och sparare.
