I början av denna vecka rapporterades det att Lettland kommer att få låna pengar av den fond som Internationella valutafonden (IMF), EU och bland annat den svenska regeringen upprättat. Som motprestation har Lettlands re- gering lovat att genomföra ett drastiskt nedskärningsprogram, som första steg ska statsbudgetens utgifter minska med hela 10 procent.Den utpressning som IMF med stöd av EU idkat mot Lettland har fört landet till ruinens brant.
Regeringens och centralbankens dyrbara försök att förhindra en devalvering har tömt valutareserven. Hittills i år har den lettiska centralbanken spenderat nästan 10 miljarder kronor, lika mycket som sjukvården per år, för att hålla valutakursen uppe.
Den lettiska valutans koppling till euron har varit förödande. ”Resultatet är att många fått sina löner sänkta med en fjärdedel eller mer. 40 procent av sjukhusen har stängt, däribland många mentalsjukhus och and- ra offentliga utgifter har skurits ner kraftigt.” (Svenska Dagbladet den 4 juni)
Det är bland annat de svenska storbankerna som krävt att kopplingen till euro ska upprätthållas, eftersom man fruktar ökade kreditför- luster i spåren på en framtida lettisk devalvering. På sin besinningslösa utlåning i Baltikum har Swedbank och SEB tjänat 25 miljarder kronor de senaste fem åren.
Trots möjligt krislån rycker en devalvering närmare.
– Nu får man pengar (från IMF och EU). Men även om oron för en devalvering i Lettland nu lättar, kan den mycket väl komma tillbaka senare i år. Det blir väl i så fall någon gång under hösten, då man ska förhandla om nästa utbetalning. Då kommer IMF naturligtvis kräva att man har sett resultat och att förändringarna genomförs på det sätt som man har bestämt sig för, säger en cynisk Johan Javéus, chef för valutaanalys på SEB, till Dagens Industri den 9 juni.
Lettland står på randen till en total ekonomisk kollaps. Räntorna har stigit till över 20 procent och i början av juni var det ingen som ville köpa de statspapper som finansdepartementet försökte sälja. Om en regering inte längre kan låna upp pengar genom att sälja statspapper är en statsbankrutt överhängande.
Hotet om statsbankrutt ökar också när Lettland, vilket är snart, får sänkt kreditbetyg och får betala än högre ränta på sina lån.
De krisrecept som landet ordinerats har bara gjort ont värre. När ekonomin rasar nedåt i en omfattning som saknar motsvarighet – BNP sjönk med 30 procent i årstakt första kvartalet i år och arbetslösheten har stigit till 16 procent – kräver IMF, EU och den svenska regeringen mer nedskärningar.
Det senaste nedskärningspaketet, som motsvarar 3,5 procent av landets BNP, är bara början. Och trots nedskärningar förväntas budgetunderskottet hamna på cirka 10 procent.
Det lettiska EU-valet och de samtidiga lokalvalen, inte minst i huvudstaden Riga, blev till en misstroendeförklaring mot de styrande. Men i avsaknad av ett socialistiskt arbetaralternativ handlar det mycket om en förvirrad och motsägelsefull protest på valdagen.
Exempelvis blev koalitionen Harmonisk Center, med förankring främst bland de rysktalande, det största partiet. Partiet fick också två platser i EU-parlamentet. Harmonisk Center använder ibland vänsterretorik, men dess program påminner om Socialdemokraternas.
Efter vårens protester råder ett visst lugn i Lettland just nu – men det är lugnet före stormen. Regeringen lever bokstavligen på lånad tid. Det är en sak att besluta om nedskärningar och en annan sak att genomföra dem i en situation när missnöjet jäser och hushållen inte längre har några marginaler.
Per Olsson
