Zarah Tehrani kom till Sverige i juli 2007. Hon hade fast jobb som personlig assistent fram till dess att hennes arbetstillstånd gick ut i maj i år, och hon är öppen kvinnoaktivist och regimmotståndare. För sin politiska aktivism här i Sverige har regimen i Iran rätt att avrätta henne. Trots det vill migrationsverket i Sverige utvisa Zarah.– Ibland kommer brev från migrationsverket, men de byter bara ut namnen! De tittar inte alls på varje fall individuellt, berättar Zarah som jämfört sina brev med andra asylsökandes.
Zarahs uppehållstillstånd i Sverige baserades först på anknytningen till hennes make, men när de skiljde sig drogs tillståndet tillbaka.
Då Sverige inte ger visum till ogifta kvinnor från Iran var Zarah och hennes förra make, som är iranier men bor i Sverige, tvungna att gifta sig väldigt fort. När de sedan kom till Sverige i juli 2007 fungerade förhållandet inte alls och de bestämde sig för att skilja sig.
Sedan bara tio dagar efter att Zarah kom till Sverige har hon jobbat på Olivia Personlig Assistans. Där har hon hela tiden jobbat som assistent till samma person, som också är väldigt fäst vid Zarah och vill göra något för att hon ska få stanna.
– Men det spelar ingen roll hur mycket en person känner för Zarah, säger Zarahs syster Zokreh Tehrani som bor i Sverige.
Migrationsverket pekar på att förhållandet med f d maken har upphört och anser inte att Zarah har arbetat tillräckligt länge för att ha ”anknytning till det svenska samhället”.
– Zarah är inte samma person som kom från Iran, maken är irrelevant nu, anledningarna till att hon ska få stanna är andra, förklarar Zokreh. Först jobbet och sedan sin aktivism.
Liksom sin bror har Zarah kontakt med Folkets Mujaheddin som är en opositionell grupp i Iran. Hon är även aktiv i Kvinnors Nätverk, där ordförande Leila Qaraee är känd motståndare till regimen.
– Min farbror avrättades, min bror flydde och vår granne som han stod nära avrättades, berättar Zarah. Vi är motståndare till regimen i Iran.
F d maken är också väldigt intresserad av att göra livet till ett helvete för Zarah. Trots att det var han som ansökte om skilsmässan gjorde han sedan en polisanmälan och skrev till migrationsverket, som då beslutade att återkalla uppehållstillståndet. F d maken åker regelbundet till Iran och Zarah är rädd att han ska uppvisa information till myndigheterna. I till exempel DN publicerades en bild på Zarah med ett plakat mot alla former av kvinnoförtryck den 8 mars i år. Hon var även med och protesterade utanför den iranska ambassaden mot diktaturen på valdagen i somras.
Zarah lever nu gömd, hon har fått avslag på sin senaste ansökan om uppehållstillstånd och en kopia har skickats till polisen.
– Zarah är väldigt rädd och mår väldigt dåligt, berättar Zokreh när vi talas vid per telefon i början av veckan. Jag förstår inte varför de gör såhär, säger hon upprört.
Men beslut från Migrationsverket går att ändra genom påtryckningar i form av kampanjer och medial uppmärksamhet.
– Migrationsverkets omänskliga utvisningspolitik måste utmanas. Vi har sett många fall där flyktingar först fått nej men där besluten sedan rivits upp. T ex Bakole från Kongo fick nej sju gånger, men gav inte upp och fick till sist uppehållstillstånd, säger Per-Åke Westerlund, ordförande i Rättvisepartiet Socialisterna och aktivist i flyktingfrågor sedan många år.
– Vi kräver amnesti för alla asylsökande.
Lina Westerlund
