Med stöd av staten och Riksbanken samt genom att ta ut skyhöga avgifter och räntor är det ”business as usual” för bankerna.
I förra veckan beslutade regeringen att förlänga det statliga garantiprogrammet för bankernas upplåning om totalt 1 500 miljarder kronor till den 30 april 2010. Regeringen har också lovat bankerna ett kapitaltillskott på totalt 50 miljarder kronor om kreditförlusterna skenar iväg.
Till detta ska läggas att Riksbanken ger bankerna billiga nödlån med låg ränta och långa löptider. Så sent som i början av september erbjöd Riksbanken bankerna ett nytt fördelaktigt lån på totalt 100 miljarder kronor.
För att rädda de svenska bankerna undan devalvering och ökade kreditförluster kräver dessutom finansminister Anders Borg (M) och EU ännu större nedskärningar och lönesänkningar i Lettland.
Det är de svenska storbankernas, främst SEB:s och Swedbanks, vildsinta utlåning som är orsaken till Lettlands och de andra baltiska staternas djupa kris. Lånefesten i Baltikum var under många år en mycket lönsam affär.
På varje utlånad hundralapp kunde bankerna tjäna dubbelt eller tredubbelt så mycket på sin utlåning i Batikum jämfört med i Sverige. Mellan åren 2004 och 2008 tjänade bankjättarna Swedbank och SEB totalt 25 miljarder kronor i Baltikum, varav 5,5 miljarder kronor gick till aktieägarna.
I Baltikum växte bankernas utlåning snabbare och mer än någon annanstans. Utlåningen bidrog såväl till att de svenska bankerna blev störst i Baltikum som till att blåsa upp en jättelik spekulationsbubbla. När bubblan sprack 2008 återstod bara ett berg av skulder.
Trots att lånefesten slutade i katastrof fortsatte bankerna med att ge bonusar till cheferna i Baltikum, som fick dela på 15 miljoner kronor i fjol. Samtidigt tog bankerna till aggressiv indrivning – frysta konton och övertagande av panter – för att tvinga sina kunder att betala av på lånen.
Från 2004 till 2008 redovisade de fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – en sammanlagd vinst på 290 miljarder kronor efter skatt. Vart tog alla dessa pengar vägen?
Hela 102 miljoner kronor gick till aktieägarna och bankdirektörerna såg till att få sin del av kakan i form av högre lön och bonusar.
Bankdirektörerna tjänar numera mellan 7,4 och 10,5 miljoner kronor per år, lönen beror på vilken bank man jobbar i och hur stor bonusen är. SEB:s vd Annika Falkengren tjänar mest – över 20 miljoner kronor för inkomståret 2008. Trots kris och kreditförluster delade bankerna ut drygt 5 miljarder kronor i bonus i fjol och ungefär lika mycket i år.
Bankerna har dessutom kunnat dra in mer pengar i år genom att fortsätta att ta ut höga avgifter och höga räntor på konsumtionslån (bl a kontokort) och dra ned på all kreditgivning utom bolånen, som ökat med sikte på framtida inkomster. Det sistnämnda blåser upp en ny bobubbla som snart med nödvändighet spricker.
Bankernas plundring och utpressning, som regeringen garanterar med skattepengar, kan bara få ett slut genom ett förstatligande av samtliga storbanker. Demokratisk kontroll och styrning av bankerna skulle skapa förutsättningar för att de tillgångar som storbankerna förfogar över kan användas till samhällsnyttiga investeringar och produktion, billiga lån och skuldavskrivning.
Per Olsson