Spaniens två största fackliga centralorganistaioner, UGT och CCOO organiserade på lördagen den 12 december en massdemonstration i Madrid med 200 000 deltagare.
Lördagen den 12 december deltog 200 000 personer i en massdemonstration i Madrid, organiserad av Spaniens två största fackliga centralorganisationer UGT och CCOO. Den massiva uppslutningen var en imponerande styrkedemonstration. Ett slående drag i demonstrationen var den klyfta som fanns mellan å ena sidan demonstranterna kampvilja och å den andra fackledningens undfallenhet.
De fackliga ledarnas tonvikt låg på ”social dialog” för att garantera ”socialt skydd” mot krisen.
Men när pamparna och regeringen lägger in en högre växel för ytterligare attacker på arbetares rättigheter, jobben och offentlig service, var det budskapet från demonstranterna att tiden för social dialog är förbi; nu är tiden inne för att stå upp och kämpa!
Demonstrationen dominerades av talkörer och sånger i folkmassan som manade till generalstrejk.
Frågan om generalstrejk nämndes dock inte ens i de tal som UGT- och CCOO-ledarna höll.
De fackliga ledarna, uppknutna som de är till sporadiska samtal med regeringen och arbetsgivarorganisationen CEOE, är ett hinder för kampanes fortsatta utveckling.
Deras ”dialog” har inte stoppat krisen och högerpolitiken och nu förbereder rgeeringen nya attacker mot anställningstryggheten.
Om regeringen gör allvar av sina planer på att försämra anställningsskyddet, i ett land med över 4 miljoner arbetslösa, kan det utlösa ytterli- gare en lavin av jobbförluster.
Utöver detta planerar regeringen nya nedskärningar för att komma tillrätta med statsskulden, som idag är 60 miljarder euro, ca 600 miljarder kronor. Bland annat diskuteras höjd pensionsålder.
De nödåtgärder som hittills har vidtagits av regeringen, som små bidrag till de som saknar a-kassa, är desperata försök att förhindra en social kollaps.
PSOE-regeringen (socialdemokratisk) är kapitalistisk och kommer oundvikligen att försöka åtgärda underskottet genom attacker på levnadsstandarden, den sociala välfärden och offentliga sektorn under den kommande perioden.
I lördagens demonstration argumenterade CWI för att att en 24-timmars generalstrejk omedelbart borde utlysas. Gensvaret var påtagligt.
En generalstrejk skulle få ett entusiastiskt gensvar från arbetare och ungdomar i hela Spanien. Den skulle dra samman oppositionen mot krisen och dess effekter och ge en glimt av den makt arbetarklassen har när den agerar. Aktionskommittéer borde bildas på arbetsplatser, i bostadsområdena, på skolorna och universiteten för att förbereda en 24-timmarsstrejk som början på en enad kamp mot pamparna och regeringen.
Kapitalismens oförmåga att tillgodose de grundläggande behoven hos majoriteten i samhället står klarare i Spanien än någon annnanstans i Västeuropa. Speciellt för de unga, den officiella ungdomsarbetslösheten ligger på 38 procent.
Efter byggboomens kollaps och utan några utsikter till en ny ekonomisk tillväxtmotor är framtiden dyster på kapitalistisk grundval.
Denna situation lägger ett stort ansvar på axlarna genuina socialisters och vänsterns axlar att svara upp mot de möjligheter som ges att bygga upp ett stöd för ett nytt socialistiskt massalternativ.
Danny Burn (CWI)
