”Mer än 200 000 döda har samlats ihop bara på gatorna, då är inte de som fortfarande ligger under bråten räknade. Vi kan komma så högt som till 300 000”, sa Haitis president René Préval när han talade på ett möte i Mexiko den gångna helgen.Det förödande jordskalv som drabbade Haiti för drygt en månad sedan har skapat en av den moderna historiens största katastrofer.
I huvudstaden Port-au-Prince förstördes 250 000 hus och minst 1,2 miljoner människor blev hemlösa. Antalet döda som grävts fram är över 200 000, vissa regeringsuppgifter säger 230 000.
Kostnaderna för att återuppbygga Haiti beräknas till 14 miljarder dollar (101 miljarder kronor), en summa betydligt större än landet totala bruttonationalprodukt (BNP) i fjol.
Snart närmar sig regnperioden och därmed ökad risk för sjukdomsepidemier. Merparten av de hemlösa lever i läger med endast plastskynken och filtar som skydd mot det väntade regnet. Tält är en bristvara och bristen på mat och mediciner är fortfarande stor.
Trots de många miljarder som samlats in och hjälporganisationernas insatser på plats är det fortfarande många drabbade som inte fått någon hjälp och för flera av dem är läget livshotande, menade John Holmes som leder FN:s humanitära insatser i Haiti i slutet av förra veckan. Han erkände också att hjälpinsatserna varit illa organiserade och inte samordnade.
De kapitalistiska ledarna i G7-gruppen har visserligen tvingats lova att skriva av en del av Haitis skulder, men samma ledare pressar på för att Haiti efter jordbävningen ska bli en stor ekonomisk frizon för utländska textilbolag.
Samtidigt som USA ockuperat landet och uppemot 13 000 amerikanska soldater ska bli kvar i Haiti under en lång tidsperiod, hur lång har Pentagon ännu icke bestämt.
Haiti behöver bostäder, mat och medicin – inte amerikanska trupper.
Per Olsson
