Med valresultatet fick Sverigedemokraterna (SD) fribiljett till tv och tidningar. Nu intervjuas Jimmie Åkesson som om SD vore vilket parti som helst.För alla som oroas av SD:s valresultat gäller det nu att organisera motstånd. Det i sin tur måste grundas i en analys av varför SD:s röster ökar i antal.
Valresultaten är utan tvekan hemska. SD har fått 330 000 riksdagsröster och 20 mandat, kommer in i 11 landsting med 9,4 procent i Skåne som mest, samt ökat eller tagit sina första mandat i en lång rad kommuner. Ovanpå detta fick SD 12,8 procent i skolvalen, även om de rödgröna vann dessa val och valdeltagandet där ofta var lågt.
Men trots att SD nu fått en framskjuten plats i media och garanteras mångmiljonbelopp i statligt stöd är det fortfarande att parti med få aktiva medlemmar. När tusentals motdemonstranter samlats vid SD:s torgmöten under valkampanjen har SD själva bara samlat en handfull – från Luleå till Malmö. Med start i Göteborg stoppades rasisterna från att genomföra sina torgmöten i flera stä- der.
En stark antirasistisk rörelse måste byggas upp. Den behöver betona både kamp mot rasism – agera mot rasister och rasistiskt/homofobiskt våld varje gång. Det handlar också om behovet av arbete, utbildning, vård och bostäder för alla. För att uppnå detta krävs kamp som före-nar arbetare och ungdomar oavsett sexuell läggning, religion, språk eller vilket land man kommer från.
SD är ett högerparti med än så länge bräcklig bas. Stora mobilisering-ar kan få deras anhängare att vackla och backa. Avslöjande om vilken politik de står för – stora nedskärningar i kommunerna – visar att alla arbetare blir förlorare när SD:s stöd ökar.
Per-Åke Westerlund
