I hopp om att kunna fortsätta köpa sig stöd och samtidigt stimulera den privata konsumtionen inför regeringen ett femte jobbskatteavdrag 2012. Bortsett från det nya jobbskatteavdraget är regeringens senaste vårbudget tom på nyheter. Däremot är 2011 års ekonomiska vårproposition (vårbudgeten) fylld av lovsånger till den egna politiken.Men inte ens högeralliansens egna tidningar är särskilt imponerade. ”Regeringen har pengar men ingen politik”, skrev exempelvis Svenska Dagbladet den 13 april.
Det nya jobbskatteavdraget betyder att en lågavlönad får skatten sänkt med drygt hundra kronor nästa år, högavlönade får fem-sex gånger mer i skattesänkning.
Arbetslösa och sjuka får ingenting. Pensionärerna får en blygsam skattesänkning, ynka 70 kronor i månaden för de med de alla lägsta pensionerna och de med högre pension får som mest 100 kronor. Dessa skattesänkningar väger dock lätt mot det faktum att pensionärerna länge halkat efter.
Men med det nya jobbskatteavdraget och höjd gräns för statlig skatt ”tar regeringen nu ett steg tillbaka och ökar åter skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer. Detta trots att alliansföreträdarna i valrörelsen sa att skillnaden skulle minska”, påpekade PRO:s ordförande Curt Persson den 13 april.
I vårbudgeten finns inga satsningar på vård och omsorg. Miljö- och infrastruktursatsningar lyser också med sin frånvaro. Inte heller ges några löften om mer pengar till Försäkringskassan för att rädda verksamhet och servicekontor.
Trots ännu ett jobbskatteavdrag är det inte säkert att hushållen får det bättre nästa år. Högre priser och räntor riskerar att äta upp hela skattesänkningen.
I år kommer många hushåll att gå back.”Trots starka statsfinanser kan hushållen inte se fram emot några förslag på åtgärder, från regeringen, som förbätt- rar deras ekonomi i år”, säger Maria Ahrengart, ekonom på Institutet för privatekonomi på Swedbank, i en kommentar till vårbudgeten.
Istället går regeringen och finansminister Anders Borg till storms mot arbetarnas löner i allmänhet och de offentligt anställdas i synnerhet. Samtidigt som man flaggar för sänkta företagsskatter.
Lägre löner ska ge fler jobb, säger regeringen. Vid Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) konferens i mars sa Borg att ”Det tycks som om kommunalområdet haft avtal som inte fungerat väl för sysselsättningen”.
Det vill säga jobbslakten i kommuner och landsting är en följd av ”för höga löner” och inte politikernas nedskärningar och privatiseringar.
Kommunalarbetarna har de lägsta lönerna på arbetsmarknaden, men Borg vill pressa ner lönen än mer och samtidigt fortsätta det nyliberala systemskifte som har lett till den skandalösa situationen att antalet som idag jobbar inom skola och barnomsorg är 45 000 färre än 1990. De senaste två åren har antalet anställda inom äldreomsorgen minskat med 4 000 personer och inom sjukvården med 6 000, enligt beräkningar som Vänsterpartiet har gjort.
Detta när det för att täcka behoven skulle krävas minst 200 000 nya välfärdsjobb, grön omställning och kortare arbetstid.
Dessutom måste facken på allvar ta upp striden för rejäla lönelyft, ta kampen för att riva alla försämringar av pensionerna och sjuk- och arbetslöshetsförsäkringrarna, att ersättningsnivåerna höjs till 90 procent samt vara beredda för strid i avtalsrörelsen.
Regeringens vårbudget är en budget för ökade klyftor.
Symptomatiskt är att dagen efter att Anders Borg försökt sola sig i glansen av ökad tillväxt, kom nya siffror som visade att barnfattigdomen fortsätter öka och att: ”Ingenting pekar heller på att 2011 skulle bli bättre”, enligt professor Tapio Salonen, huvudansvarig för Rädda Barnens rapporter om barnfattigdomen.
