Jemen: Salehs dagar räknade

2011-05-06 12:02:15




USA, EU och grannländernas regeringar vill desperat ha ett slut på massrörelsen i Je­men. Imperialismen har förstått att president Salehs dagar är räknade och erbjudit den officiella oppositionen platser i en övergångsregering.

Samtidigt fortsätter massrörelsen runt om i Jemen, med demonstrationer i Aden, Bayda, Sanaa och många andra städer. ”Revoltens unga avvisar Gulfinitiativet” var budskapet på banderoller i huvudstaden Sanaa.
En ceremoni som planerats i Saudiarabien i söndags, där president Ali Abdullah Saleh och oppositionsledare skulle underteckna ett avtal, fick dock ställas in. Saleh vägrade delta på ceremonin och sa att han enbart skulle godkänna avtalet, men in­te underteckna det.
Det som skulle bli en triumf för ditflugna utrikesministrar från Gulfstaterna och representanter från den saudiska regimen, EU och USA slutade i fiasko. Imperialismen hade satt hård press på utvalda oppositionsledare att godkänna avtalet, som skulle innebära att Saleh ska avgå inom 30 dagar.
Den officiella oppositionen var redan under hård kritik från aktivisterna, som nu demonstrerat i tre månader. Unga aktivister har deklarerat att protestvågen skulle fortsätta även om avtalet undertecknats.
Huvudkravet från massprotesterna med 100 000-tals deltagare har varit president Ali Abdullah Salehs avgång.
Regimen har svarat med bå­de vissa eftergifter och brutal repression. Omkring 150 demonstranter har dödats av regimens säkerhetsstyrkor. Onsdag den 27 april dödades 12 personer och över 100 skadades i huvudstaden Sanaa sedan regeringstrupper öppnat eld. Repressionen har dock inte lyckats kväsa revolten.

Uppsåtet med avtalet visade sig direkt, när militären angrep demonstranter i Aden med argumentet att protesterna inte längre var tillåtna. Liksom i Tunisien och Egypten testar kontrarevolutionen ständigt hur snabbt de kan driva bort demonstrationer­na från torgen.
USA och EU har låtit Gulfstaterna stå för initiativet. Hyckleriet avslöjas av det faktum att demo­kratiska rättigheter inte existerar i något av länderna i Gulf Cooperation Council – Förenade Arabemiraten, Bahrain, Saudi­arabien, Oman, Qatar och Kuwait. Samtliga regimer har använt liknande brutal repression som i Jemen, och Bahrain har invaderats av trupper från Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Kuwait för att slå ner massprotester.
President Saleh har varit en lojal allierad till USA sedan mitten av 1990-talet och särskilt under ”kriget mot terrorismen”. Han har utan tvekan också känt stöd från Vita huset under årets protestvåg. Nu kan han också försöka utnyttja uppmärksamheten kring Usama bin Ladins död för att koppla samman massprotesterna med al-Qaida.

Men rörelsen i Jemen, som inleddes redan i slutet av förra året och tog verklig fart efter revolutionerna i Tunisien och Egypten, innebär en utmaning även mot den högerislamism som bin La­din stod för.
Kraven på demokratiska rättigheter, bort med privilegier, fördelning av oljerikedomar kan bara genomföras av en demokratisk massrörelse som också utmanar kapitalism, imperialism och de feodala förhållanden som finns i Jemen.
Istället för en uppgörelse har klyftan vuxit mellan de partier som var beredda att göra upp med Saleh och demonstranter­na på gatorna. Den revolutionära massrörelsen har splittrat det styrande skiktet och en rad militärer, politiker, religiösa ledare etc har sagt sig gå över till demonstranterna. Salehs regim är kraftigt försvagad, men rörelsen kan inte li­ta på ledare som handplockats av Gulfstaterna och USA. Demokratiska organ måste byggas underifrån, på torgen och på arbetsplatserna. Jemen behöver ett parti för arbetare och fattiga med ett klart internationalistiskt, demokratiskt socialistiskt program.
Per-Åke Westerlund