Vi som skriver till er är EU-parlamentsledamöter och med i Europeiska enade vänstern / Nordisk grön vänster (GUE / NGL) parlamentsgrupp. Vi representerar arbetare, pensionärer, arbetslösa, studenter, ungdomar och de socialt marginaliserade.
Den massiva rörelsen i Spanien med krav på ”verklig demokrati” och den sociala jordbävning som skakar Grekland utgör arbetarnas, arbetslösas och fattigas svar på de angrepp som riktas mot människors livsvillkor.
Vi stöder kampen för verklig demokrati, men hävdar att detta inte kan uppnås så länge marknadens diktatur och ”trojkans” [EU, ECB och IMF] diktat får råda.
Krisen i Europa fortsätter att förvärras. Miljoner människor i Europa, och inte minst i de så kallade perifera europeiska länderna, har attackerats hårt av nyliberala regeringar, EU-kommissionen, ECB [Europeiska centralbanken] och IMF [Internationella valutafonden]. Den nyliberala politiken har gjort ont värre för arbetare, arbetslösa och småföretagare, samtidigt som den tjänat bankirernas och spekulanternas, de som handlar med statspapper, intressen.
Kvinnor har drabbats särskilt hårt av den ekonomiska krisen. Den nyliberala politiken hotar framtiden för en hel generation av ungdomar. Även i länder med ekonomisk tillväxt hotas sociala rättigheter, löner och arbetsvillkor.
En del i den skärpta åtstramningspolitiken är den nya pakt som ger den icke-valda EU-kommissionen större kontroll över medlemsländernas budgetar samtidigt som de länder som bryter ”budgetdisciplinen” får högre böter. Pakten ger EU-kommissionen och Europeiska rådet nya medel för ”ekonomisk styrning”; med fler diktat ska de mål man sätter upp nås. Detta undergräver inte bara demokratin, utan kommer att vara ett verktyg för att införa ytterligare åtstramning och program för privatisering på europeisk nivå.
Vi hyllar de ”indignados” (upprörda) rörelser och de hundratusentals ungdomar som ockuperat stadstorgen runt om i Europa. Betecknande nog att arbetare, arbetslösa och pensionärer anslutit sig till deras kamp. Ockupationerna av stadstorgen illustrerar den vrede som ungdomarna känner inför en framtid av arbetslöshet och uttrycker en djup känsla av främlingskap inför det politiska etablissemanget. Dessa protester har helt klart inspirerats av revolutionerna i Mellanöstern och Nordafrika och visar att samma önskan om förändring och verklig demokrati i den regionen också finns i Europa.
För att besegra åtstramningspolitiken och för att ta kampen för verklig demokrati vidare är det enligt vår uppfattning nödvändigt att förena ungdomens proteströrelse med kraften i organiserad och enad arbetarrörelse. Därför välkomnar vi generalstrejken i Grekland den 15 juni och vi uppmuntrar fackligt aktiva i andra länder att diskutera hur man kan organisera stridsåtgärder och gemensamt slå tillbaka.
Den 15 juni blir en viktig dag av kamp i hela Europa. Förutom generalstrejken i Grekland genomförs massdemonstrationer i Barcelona och andra spanska städer. I Spanien är riksomfattande protester inplanerade till den 19 juni och offentligt anställda i Storbritannien manar till strejk den 30 juni.
Europeiska fackliga samorganisationen (Europafacket, EFS) ämnar göra den 21 juni till en dag av protester och aktiviteter.
Vi uppmanar Europas fackföreningar till att göra den 21 juni till en dag av massprotester och strejker. Det skulle understryka fackföreningsrörelsens beslutsamhet att bekämpa åtstramningspolitiken. Som ett led i att förbereda och mobilisera till den 21 juni uppmanar vi facken i Europa att under de närmaste veckorna organisera aktioner till stöd för de strejker och protester som är inplanerade. Det skulle sända en tydlig och oppositionell signal till Europas etablissemang.
Vi vill samtidigt passa på att resa förslag om gemensamma aktioner mellan partier, fackföreningar och de sociala rörelser som vi är anslutna till.
Över hela Europa sker attacker mot människors levnadsstandard. Det är därför viktigt att vårt svar blir att försöka förena Europas arbetare, ungdomar, arbetslösa och pensionärer i en gemensam kamp och där de första protesterna blir ett led i att förbereda för nya alleuropeiska aktioner, inkluderat en generalstrejk.
Vi föreslår följande krav som underlag för diskussion och aktivitet:
- Demonstrationer och protester i solidaritet med kamprörelserna i Grekland och Spanien.
- För en alleuropeisk kamp som kan besegra åtstramningspolitiken – förbered för fortsatt gemensam kamp i Europa med sikte mot en endags alleuropeisk generalstrejk.
- Ungdomsarbetslösheten måste bekämpas med offentliga investeringar för nya jobb.
- Nej EU:s, IMF:s och regeringarnas nedskärningar, lönesänkningar, arbetslöshet, höjningar av pensionsåldern och privatisering av offentliga tjänster.
- Arbetare, pensionärer, arbetslösa, studenter, ungdomar och de socialt utslagna ska inte betala krisen – låt de superrika och bankirerna betala.
- Verklig demokrati kräver att de finansiella marknadernas, kreditvärderingsföretagens och IMF:s diktatur bryts. Banker och finansinstitut måste överföras i offentligt och demokratiskt ägande och tjäna folkmajoritetens intresse.
Med solidariska hälsningar
Paul Murphy MEP Socialist Party (Irland)
Nikolaos Chountis MEP Syriza (Grekland)
Willy Meyer MEP Izquierda Unida (Spanien)
Eva-Britt Svensson MEP Vänsterpartiet (Sverige)
Patrick Le Hyaric MEP Front de Gauche (Frankrike)
Søren Bo Søndergaard MEP Enhedslisten (Danmark)
Gabriele Zimmer MEP Die Linke (Tyskland)
Sabine Lösing MEP Die Linke (Tyskland)
Lothar Bisky MEP Die Linke (Tyskland)
Jürgen Klute MEP Die Linke (Tyskland)
Cornelia Ernst MEP Die Linke (Tyskland)
Sabine Wils MEP Die Linke (Tyskland).”