Det blir en ”stökig höst”, menade finansminister Anders Borg när han till sist tvingades bryta sin tystnad och kommentera de senaste dagarnas globala börsfrossa.Men enligt Borg skulle det bara bli ”stökigt” i andra länder.
– Sverige har en utgångspunkt som präglas av stabilitet… Vad det [den finansiella oron] har för implikationer för svensk ekonomi och för budgeten återstår att se men hushållen ska inte räkna med några finanspolitiska åtstramningar, vi har marginaler, sa Borg för att i nästa andetag ge en brasklapp att det kanske skulle bli aktuellt att skjuta upp ”en del reformer”, läs skattesänkningar.
Påståendet om att Sverige är en stabil oas klingar lika ihåligt som innan krisen slog till 2008. Även då påstod regeringen att: “Svensk ekonomi utvecklas starkt” och den globala finansiella krisen som inletts bedömdes ”få en relativt begränsad effekt på ekonomin” (ur regeringens Budgetproposition för 2008, utgiven i september 2007).
Några månader lamslogs Sverige av den djupaste krisen sedan 1930-talet.
De senaste dagarnas kraftiga ras på Stockholmsbörsen är delvis orsakat av de svenska bolagens och storbankernas konjunkturkänslighet och internationella beroende. I förlängningen av börsraset hotar en ny global kapitalistisk kris som kommer att slå hårt mot den svenska kapitalismen.
”Skulddramat har förändrat synen på risk. Investerare fortsätter fly från aktier på bred front. Utsikter om sjunkande bolagsvinster betyder en stigande arbetslöshet och en minskad konsumtion vilket också bör oroa Anders Borg och Stefan Ingves [Riksbankens chef]”, påminde E24.se i tisdags.
Stagnerad ekonomisk tillväxt på de två viktigaste exportmarknaderna, USA och EU, i kombination med en fördjupad skuldkris kommer att märkas i de svenska bolagens orderböcker.
Swedbanks inköpschefsindex, som mäter tillväxten inom industrin, ”sjönk till 50,1 i juli från 52,9 i juni och närmar sig därmed 50-strecket, vilket tyder på att svensk industrikonjunktur inte längre expanderar utan stagnerar”, enligt Swedbanks Ekonomiska Sekretariat den 3 augusti.
Trots de senaste kvartalens kraftiga ekonomiska tillväxt är arbetslösheten hög, många hushåll går minus och den offentliga sektorns konsumtion är satt på fortsatt sparlåga. Mot den bakgrunden kan även en i siffror mindre nedgång snabbt få kännbara effekter.
”Kärvare tider väntar Sverige”, skrev Dagens Nyheters samhällsekonomiske krönikör Johan Schück i måndags och förutspådde att regeringens ”planer på ett femte jobbskatteavdrag får läggas åt sidan eller justeras”. Det är möjligt att så sker.
Regeringen står svagare än på länge och oavsett vad Borg säger väntar sannolikt nya åtstramningar som en del i kommande krisuppgörelser med ett eller fler oppositionspartier.
Socialdemokraterna vill gärna göra upp med regeringen. Hela sommaren har Tommy Waidelich, ekonomisk-politisk talesperson (S), manat till en bred samling om den ekonomiska politiken.
Den svenska finansiella sektorns storlek, kreditexpansionen till hushållen och bankväsendets omfattande internationella förgreningar, utgör tillsammans ”en hypergiftig finansiell cocktail”, för att låna Waidelich ord i en debattartikel i Dagens Industri den 23 juli. Men Waidelich vill bara göra upp med regeringen, som tillsammans med storbankerna är ansvariga för denna bubbla. De ansvariga frias och på nytt blir det hushållen och staten som får betala bankernas ohejdade och vinstrika kreditgivning.
Bostadspriserna har börjat falla och redan skuldtyngda hushåll kan inte längre låna i samma omfattning. Det tillsammans med den skakiga världsekonomin ger signaler om att det blir en ”stökig höst” även i Sverige.
Det bara understryker vikten av att samla en verklig opposition mot kapitalism och högerpolitik – demonstrera i Stockholm den 14 september.
