Enligt SvD väntas renoveringen av den 256 kvadratmeter stora lägenheten kosta 10 miljoner kronor. Clausen blir granne med flera ambassader. Som vanligt argumenterar banken att detta behövs för att ”attrahera rätt ledare”. Att Clausen redan varit anställd i fyra år och tjänat drygt 40 miljoner kronor nämner de inte.
Wahlroos uttalande i SVT:s Rapport avslöjar den skrämmande attityden hos ledningen för ett av Europas 29 viktigaste finansinstitut: ”250 kvadratmeter låter kanske mycket för en redaktör, men Christian leder faktiskt Europas femte största bank.”
Man kan ju undra om inte direktörer ryms i vanliga sängar eller kring normalstora matbord? Eller behöver de 500-tums platt-TV för att kunna läsa textraden? Inte lär de ju ha fler barn än de asylsökande familjer som trängs i övergivna kaserner. Bästa förklaringen hittills kom från en partikamrat: ”De måste ju ha någonstans att förvara sitt enorma ego”.
42 000 kronor per månad kostar lägenheten Nordea enligt Wahlroos, vars åsikt om affären är att ”Jag skulle gärna höja hans lön så han skulle kunna köpa fler lägenheter om han vill”. Det räcker alltså inte med 256 kvadratmeter, utan det ska vara flera? Kanske egot behöver en egen och Clausen måste flytta ut?
Men egentligen ska man inte gnälla på lägenheten. Den är ingenting jämfört med Clausens pension: Upp till 124 miljoner kronor kan han kvittera ut. Kontant. När han fyllt 60. Egot behöver kanske en egen mångmiljonpension….
Vilken ”ledningsstrategi” har högerregeringen för sitt 13-procentiga ägande i Nordea? I sitt försök att stjäla historien och framstå som ”det nya arbetarpartiet” har de förmodligen kopierat S gamla valslogan inför folkomröstningen om ATP 1957 ”Gärna medalj men först rejäl pension”. Om än något omgjord: ”Gärna medalj… men först en våning på Narvavägen och 100-miljonerspension”.
Wahlroos och Clausen är inte ensamma om att roffa åt sig. Handelsbankens Pär Boman och SEB:s Annika Falkengren har också 100-miljonerspensioner. Totalt betalar dessa tre banker pensioner för tidigare toppchefer på 2,9 miljarder kronor. Nordea har hittills i år avsatt 1,6 miljarder för chefsbonusar och SEB, som inte har redovisat ännu, lär hamna på ungefär samma belopp.
Under kapitalismen har bankerna gått från att vara ekonomins smörjmedel till parasitära spekulanter med monopolställning. De exemplifierar den värsta girigheten från ägare och ledning, medan anställda, kunder, skattebetalare och hela samhällsutvecklingen får ta smällen. Kravet på samhälleligt ägande av bankerna under demokratisk kontroll och styrning efter samhällets behov, t ex för investeringar i bostäder och klimatomställning, har kanske aldrig varit så aktuellt som idag.
//Jonas Brännberg,
Kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå