Bostadsbristen i Lund hör till landets allvarligaste och har för varje år förvärrats. Bostadsstiftelsen Akademiska föreningens bostäders (AFB) absurda svar är att bygga studentbostäder på 8,8 kvm för en månadshyra på 2 500 kronor.Inför hösten antogs 9 464 studenter till universitetet, men antalet bostäder var oförändrat. Kötiden hos AFB var under hösten 13 månader för ett korridorrum och nästan 20 månader för en lägenhet.
Rektor Per Erikssons lösning var att studenter skulle erbjuda sina soffor åt studiekamraterna. En termin sattes ett militärtält upp som studenter skulle kunna sova i. En annan gång sov utbytesstudenter utomhus utanför internationella sekretariatets entré. Nu har AFB ansett sig ha funnit en lösning på bostadskrisen genom att bygga 8,8 kvadratmeter små stugor på Kämnärsrätten, som mest liknar hundkojor.
Även regeringen med bostadsminister Stefan Attefall (KD) i spetsen tycker att det är ”intressant” med minimala bostäder för studenter. Staten har tilldelat 9,3 miljoner kronor i bidrag för bygget av ”kompaktbostäder”.
Bostadskrisen är inget annat än ett resultat av en totalt havererad bostadspolitik.
År 2008 avskaffade högerregeringen investeringsstödet till nybygge av hyresbostäder, vilket dramatiskt bromsade upp byggandet från redan låga nivåer.
Bygget av studentbostäder är i princip obefintligt, 125 studentbostäder färdigställdes under hela 2010 (118 i Karlskrona och 7 i Malmö), jämfört med ett årligt snitt på 1 495 bostäder åren 1996-2009. Antalet färdigställda enrumslägenheter 2010 (2 045 stycken) var det lägsta på 22 år!
Resultatet av högerns politik lyder; om du vill studera, köp bostadsrätt eller bo på en soffa. Kristdemokraternas Mats Odells verklighetsfrånvända ord är träffande: ”Jag och min fru har köpt varsin lägenhet till våra barn. Det kan alla föräldrar göra. Våra barn är mycket nöjda.”
Regeringens nyliberala politik har avsagt sig allt ansvarstagande för bostadsförsörjningen och påstår att näringslivet ska tillfredsställa de ständigt ökande behoven.
Därför är det helt nödvändigt att samhället avsätter resurser för byggandet. Men de subventioner som tidigare socialdemokratiska regeringar har använt sig av är heller inte optimala. Subventionernas baksida är att privata företag kan plocka ut vinster ur de offentliga resurser som man tilldelas för byggande.
För att säkerställa att bostadsbristen löses på ett anständigt sätt, med fler bostäder istället för trångboddhet och otrygga andrahandskontrakt, måste det till politisk handling med kraftiga offentliga investeringar för byggande av främst små, billiga bostäder och studentbostäder. För att se till att skattemedel går till just byggande och inte till profiter måste de stora byggföretagen och bostadsbolagen ställas under offentligt ägande och demokratisk kontroll.
Ammar Khorshed
