Peru: Omar Chehade avstängd som parlamentariker i 120 dagar
efter att ha använt sitt politiska ämbete för godsägarföretags intressen. Han
planerade skicka polisen för att avhysa jordlösa lantarbetare från storgods
utan domslut eller officiell order. Han utreds för konstitutionsbrott och korruption
– har avsagt sig vicepresidentskapet.
Omar Chehade är Perus andre vicepresident och kongressman
för Gana Peru, presidentens nationalistiska parti. Han är en av dem som ledde åtalet
mot tidigare president Alberto Fujimori för brott mot mänskligheten,
korruptionsbrott samt brott mot konstitutionen.
Chehade har sedermera blivit föremål för en egen utredning,
då han anklagas för att ha försökt använda sin politiska position för ett
privat företags ändamål. Vicepresidenten ska i oktober ha inlett inofficiella överläggningar
med en polisgeneral, Guillermo Arteta i Lima, och två
andra polisgeneraler, för att med dessas hjälp driva bort lantarbetare som
ockuperar ingången till administrationsbyggnaden för en stor sockerodling som
heter Andahuasi, som ägs till största delen av den välkända Wongkoncernen.
Enligt polisgeneralen Arteta ska vicepresidenten och dennes
bror, med affärsintressen i Wongkoncernen, sökt upp polisgeneralerna på en
välkänd restaurang i Miraflores, Lima.
Där ska bröderna ha drivit en hård linje om att de bör vräka lantarbetarna.
Lagen kräver att en vräkning av bosättare sker efter ett domstolsbeslut. Arteta
ville se en dom innan han vräkte
bosättarna. Då Chehade begärde att polisgeneralen skulle bryta mot lagen gick
denne istället till pressen för att avslöja planen.
Administrationsbyggnaden har blockerats av sockerrörsarbetarna sedan 2009.
Detta för att hindra Wong att komma in i byggnaden, då arbetarna menar att de
inte är de rättmätiga ägarna.
Andahuasi var länge ett kollektivjordbruk sedan
agrarreformen 1971, och har sålts i delar av arbetarna och regeringen, som varit
majoritetsägare från det att Andahuasi blev börsnoterat 1996. Som protest mot
nya majoritetsägarna Wong inledde arbetarna en militant ockupation som på grund
av polisbrutalitet inneburit två dödsfall bland arbetarna. Denna prekära
situation avsåg, enligt Arteta, presidenten och dennes bror att lösa på restaurangöverläggningen.
Arbetarna marscherar i januari till Lima för att pressa regeringen att ta deras
sida.
Chehade har avsagt sitt vicepresidentskap, "för att inte smutsa ner presidentens
rykte" men menar att han inte begått något brott. Hur många miljoner som
Wong har erbjudit vicepresidenten, och huruvida det var vräkningen eller
storleken på mutan som fick polisgeneralen att tipsa pressen, framgår ännu inte
av historien. Men i avvaktan på utredning har Chehade suspenderats från sitt
parlamentarikerämbete i 120 dagar. Korruptionsskandalen, som uppdagades i
oktober, har drivit presidentkabinettet in i en regeringskris.
Ett av Gana Perus stödpartier är högerpopulistiska Peru Posible, med kongressman
och expresident Toledo i spetsen. Toledo uppger i pressen att om felaktigheter
uppdagas i korruptionsutredningen, så kan detta påverka Peru Posibles stöd till
regeringen. Gana Peru och president Omala har inte egen
majoritet i kongressen. Skulle Toledo dra undan sitt stöd för regeringen skulle
Gana Peru förlora kongressmajoriteten.
Presidenten och dennes parti har gått genom ett turbulent första mandatår. Från
70 procent i förtroende i opinionsundersökningar har regeringen fallit till
under 50 procent i november. Fallet beror till stor del på korruptionsskandaler
bland ministrar och kongressmän, men också
den smärtsamma hanteringen av gruvprojektet Conga i Cajamarcaprovinsen.
Congaprojektet har tvingat presidenten att avsätta hälften av kabinettets
ministrar under kort tid, på grund av den kris som de brutna löftena till
Cajamarcas befolkning skapat.
Valet av nationalisten Ollanta Umala 2011, som sågs som valets definitiva
vänsterkandidat jämfört med de övriga, har skapat förhoppningar och förväntningar
bland Perus fattiga befolkning och arbetarklass.
Men löftenas fullföljande från valet dröjer. I december antogs
fortsatt rätt att visstidsanställa personal på villkor långt under både
anställningslagens och kollektivavtalens villkor. På de
många marscherna som organiserats utanför kongresshuset i Lima har tusentals
arbetare samlats under flera lokala fackföreningars flagg.
Dock har CGTP, Perus kommunistiska landsorganisation, lyst med sin frånvaro. Förutom till namn och flaggor har konfederationen ingenting gemensamt med en genuin arbetarorganisation. Under samtliga regeringar under 1990- och 2000-talet har konfederationen varit inställd på breda överenskommelser med presidentpalatset istället för att mobilisera till kamp på arbetsplatserna.
I det senaste valet 2011 stödde Perus kommunistparti och
CGTP helhjärtat Ollanta Umalas nationalistiska valkampanj mot löften att se
över till exempel visstidsanställningslagen. Även nu, när fortsatt rätt till visstidsanställning
klubbas igenom i kongressen, vägrar CGTP att samla till kamp. Peru skulle
behöva en ny landsorganisation för att lyfta fram arbetarnas behov istället för
enskilda politikers intressen.
Detta sker mot bakgrund av en stark högkonjunktur. Det senaste året har lönerna
i Lima inom den officiella sektorn ökat med uppskattningsvis 13,3 procent
mellan fjärde kvartalet 2010 och fjärde kvartalet 2011. Ekonomin är en av de
snabbast växande i världen, och
fler nya köpcentrum öppnar i Peru än i något annat land i Latinamerika.
Men Peru är väldigt exportberoende, framförallt av metaller
från gruvorna samt textilier och jordbruksprodukter. En fortsatt nedgång på
världsmarknaden kommer onekligen leda till nya
tvångsåtgärder från regeringen.
Arbetarklassen, lantarbetarna, studenterna och den fattiga
befolkningen måste fråga sig: Om Umalas regering skickar militären mot sitt
eget folk under en högkonjunktur, hur kommer denne att behandla oss under en
ekonomisk nedgång. Och vidare: Om Perus befolkning inte får se en smula av den
ekonomiska uppgången, hur kommer regeringen garantera att de fattiga inte
tvingas betala kapitalisternas oundvikliga krisår?
En höna kommer aldrig lägga ankägg. En kapitalistisk regering kommer aldrig att
driva arbetarnas frågor. Arbetarklassen behöver sin egen representation och
sina egna organisationer, fria från lismare, pratmakare, karriärister och
harhjärtan. Istället för att producera reformer till stöd för Perus fattiga
befolkning kommer regeringen, trots Umalas karismatiska ansikte, bara att
producera nya tragedier som militärbelägringen av Cajamarca, och nya korruptionsskandaler
likt den vi sett kring vicepresident Chehade.
Bilbo Göransson
Läs mer om Peru:Efter 18 års guldbrytning har befolkningen fortfarande varken el eller vatten
Generalstrejk besvaras med militär belägring