Det är genom att låna ut dyrt och ta olika avgifter som storbankerna kan tjäna stora pengar. Och trots att Riksbanken har sänkt sin styrränta och att det har blivit billigare för bankerna att själva låna upp fortsätter storbankerna sin högräntepolicy.När Riksbanken den 16 februari sänkte sin viktigaste styrränta (reporäntan) med 0,25 procentenheter till 1,50 procent följdes detta inte av sänkta bolåneräntor. Däremot kan bankernas kunder se fram mot lägre sparräntor.
”Bankerna tjänar mer än någonsin på skillnaden mellan sparräntor och låneräntor. Någon kris verkar inte råda i de svenska storbankerna. De sammanlagda vinsterna ökade i fjol med 15 procent till 79 miljarder kronor, visar GP:s kartläggning. På två år har vinsterna mer än fördubblats och de ligger nu nära rekordnivån från högkonjunkturåret 2007. Vinsterna ökade till och med under det sista kvartalet när skuldkrisen kopplade greppet om Europas länder. Orsaken är att bankerna tjänar mer än någonsin på sin grundläggande affärsidé: låna pengar till låg ränta och låna ut dem till högre ränta. Mellanskillnaden – det så kallade räntenettot – nådde i fjol en ny rekordnivå”, skrev Göteborgs-Posten den 16 februari.
Denna svindel förklarar varför storbankerna har kunnat göra rekordvinster.
De svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) tjänade närmare en kvarts miljard kronor per dag under 2011. Vinstrekorden har följts av utdelningsrekord.
Totalt kan storbankernas aktieägare få cirka 25 miljarder kronor i utdelning i år. Också det är ett svårslaget rekord.
I jakten på ännu högre vinster drar bankerna ned på antalet anställda.
Ytterligare 1 000 jobb försvinner exempelvis från Nordea i år och Swedbank ska banta antalet anställda och kostnader i år för att ”lyfta avkastningen till 15 procent på det egna kapitalet, från dagens cirka tolv” (Svenska Dagbladet den 14 februari).
Anledningen till att Riksbanken sänkte reporäntan var den snabbt försämrade konjunkturen. Exporten ökar inte alls och hushållens konsumtion hålls tillbaka av dyra lånekostnader, låga löneökningar och en svagare arbetsmarknad.
”Hushållen väntas inte heller öka sina skulder i samma utsträckning som tidigare. Lånebegränsningar, såsom striktare amorteringskrav och lånetak, och stigande bostadsräntor bidrar till att ökningen av skuldsättningen dämpas framöver” (ur Riksbankens penningpolitiska rapport, februari 2012).
Regeringen och finansminister Anders Borg (M) försöker ibland låta som om man vill göra något åt storbankernas plundring av sina kunder. Men allt reduceras till utspel utan innehåll, som när finansministern hotade med att höja skatten om inte bankerna sänkte sina bolåneräntor. I trygg vetskap om att finansministern inte menade något med sitt hot har storbankerna låtit bli att sänka sina bolåneräntor. Faktum är att medan Riksbanken sänkt sin styrränta har boräntan under de senaste åren gått åt andra hållet.
I Riksbankens penningpolitiska rapport konstateras att: ”Skillnaden mellan hushållens rörliga boränta och reporäntan har ökat det senaste året. Det beror dels på att bankernas finansieringskostnader har ökat och dels på att bankerna har ökat sina marginaler på bolån.” Det vill säga: för att öka vinsterna får bolånekunderna betala mer.
Det är genom ett statligt ägande av storbankerna, demokratiskt styrda av samhället under kontroll av de anställda och brukarna, som bankernas plundring kan stoppas. Genom ett förstatligande kan storbankernas tillgångar och vinster användas till att ge billiga lån och samhällsnyttiga satsningar på infrastruktur, klimatomställningar och välfärd. Det är enda vägen att stoppa dagens banksvindel.
