Precis som socialdemokratins trovärdighet fick sig en rejäl knäck under 1980-talet efter avslöjanden om att svenska Bofors försökt sälja vapen till Indien med hjälp av mutor, har avslöjandet om svenskt stöd till bygget av en missilfabrik i Saudiarabien bidragit till att vända opinionsvindarna.Den snabbt ökande vapenexporten till diktaturländer och regeringens alla försök att lägga locket på, har splittrat och försvagat en högerallians som redan innan var på defensiven efter alla privatiseringsskandaler.
Om det inte vore för att det var den dåvarande socialdemokratiska regeringen som 2005 tecknade det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien, skulle försvarsminister Sten Tolgfors (M) redan tvingats att lämna sin post. Tolgfors har avslöjats som en lögnare och statsminister Fredrik Reinfeldt har gjort ett politiskt självmål med sina försök att tiga ihjäl vapenaffärerna.
Om även Tolgfors lyckas klamra sig fast vid sin regeringsstol kommer vapenexporten i allmänhet och vapen till diktaturländer i synnerhet att förfölja regeringen.
År 2010 hade Alliansregeringen chansen att säga upp det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien. Men valde att förlänga det med motiveringen att det skulle ”skicka fel signaler” till Saudiarabien, enligt Tolgfors. Vad han menade var att ett nej skulle äventyra den svenska exporten till Saudiarabien, inte minst vapenexporten och försäljningen av radarsystemet Erieye (en mångmiljardaffär som blev klar 2010).
Under 2011 uppgick den svenska vapenexporten till Saudiarabien till nära 3 miljarder kronor. Saudiarabien var i fjol näst största mottagaren av krigsmateriel från Sverige.
Diktaturen i Saudiarabien spenderar mer på vapen än de flesta andra länder. Enligt den brittiska tidskriften Economist motsvarar landets årliga militärutgifter 10 procent av BNP, att jämföra med exempelvis USA-imperialismens årliga försvarsutgifter som motsvarar nära 5 procent av BNP.
Saudiarabien rustar upp för att dels kunna hålla nere massorna i det egna landet och dels spela rollen av västimperialismens insatsstyrka i Mellanöstern. När Tolgfors säger att ett nej till militärt samarbete med Saudiarabien skulle skicka ”fel signaler”, åsyftas också att regeringen inte vill skicka fel politiska signaler till Washington och USA.
Saudiarabien är en blodig diktatur och ett av de få länder där allt fler avrättas efter att ha dömts till döden. Under 2011 avrättades 3 gånger fler än året innan; bland de 79 avrättade 2011 fanns en kvinna som anklagades för ”svartkonst och häxeri”. Inte i något annat land är kvinnor förbjudna att köra bil och i Saudiarabien finns uppemot 1,5 miljoner kvinnor, oftast från asiatiska länder, som tvingas arbeta och slava hemma hos välbärgade. ”I många fall tvingas de arbeta 15 till 20 timmar om dagen utan lön. De hålls i fångenskap, nekas mat och utsätts för psykiska, fysiska och sexuella övergrepp”, enligt ansedda Human Rights Watch 2011. När sa den svenska regeringen något om dessa övergrepp? Är det någon som hört en regeringsledamot, eller för den skull någon ledande socialdemokrat, offentligt kritisera diktaturen, kvinnoförtrycket och dödsstraffen i Saudiarabien?
Istället har politikerna, i samförstånd, gjort allt för att den svenska kapitalismen ska kunna dra vinning av förtrycket och diktaturens militära upprustning. Sveriges export till Saudiarabien ökade med 22 procent under första halvåret 2011, i fjol värderades exporten till den saudiska diktaturen till mer än 11 miljarder kronor. Svenska bolag drar in blodspengar med politiskt stöd.
Försvarsminister Tolgfors bör avgå. Alla papper måste upp på bordet. Vapenexporten måste stoppas. Omedelbart förstatligande av krigsmaterielindustrin under arbetarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandling av krigsindustrin till civil produktion.
