”Sexismen ökar just nu, men den har alltid varit en del av ojämlikheten i klassamhället. Ökningen idag beror bland annat på att högerextrem politisk islam har kommit till makten och gett grönt ljus för att reaktionära och sexistiska åsikter ka
Sexuellt våld och attacker mot kvinnliga demonstranter i Egypten har det rapporterats om allt oftare under de senaste veckorna och månaderna. Över 20 rapporter har gjorts om våldtäkter och att kvinnor sexuellt trakasserades på Tahrirtorget i Kairo mitt under massprotesterna på revolutionens tvåårsdag, den 25 januari. Detta på en plats som identifieras som säker mark, där kvinnor har spelat en ledande roll i den kamp mot förtryck och fattigdom som fällde diktatorn Mubarak.Men idag är Tahrirtorget inte längre säkert eller en kollektivt organiserad plats för att organisera revolutionen och diskutera frågor som rör massornas befrielse, inte minst för kvinnor. Idag, under Muslimska brödraskapets styre och med ökade spänningar mellan högerns islamister och oppositionen, attackeras kvinnor som ett sätt att avleda revolutionen och öppna vägen för reaktionära krafter och högerextrema islamister. Attackerna mot kvinnliga demonstranter har haft gemensamma drag. Grupper med tiotals män, i vissa fall upp till hundra män, har systematiskt överfallit kvinnliga demonstranter. Kvinnor har tvingats söka vård efter hemska överfall där vassa föremål förts in i olika kroppsdelar. Fasansfulla bilder och filmer på Youtube och Facebook har utlöst enorm ilska och många fördömanden från aktivister runt om i världen, inte minst i arabländerna.
Ett antal kvinnor från hela arabvärlden, många av dem som inspirerades av och spelade ledande roller i upproren och protesterna under den ”arabiska våren”, har uttryckt en vilja att bygga en rörelse för kvinnors frigörelse.
En av dessa grupper på Facebook, ”Kvinnors uppror i arabvärlden”, som startats tidigare, växte enormt som en följd av attackerna och har blivit en plattform för kvinnor att tala ut mot sexism, könsrelaterat våld, sexuella trakasserier, förtryck av kvinnor, våldtäkt och tvångsäktenskap.
Kvinnliga aktivister i Egypten som har bevittnat attacker, eller till och med själva varit attackerade, har också sagt att de inte kunde skilja mellan de manliga demonstranter som attackerade och de som hade för avsikt att hjälpa dem. I många fall rapporterades det att män som sagt sig vilja hjälpa dem senare förvandlats till våldtäktsmän.
Journalister och reportrar som bevakat händelserna har rapporterat om ett stort antal unga män fällde sexistiska kommentarer som ”Vad förväntar ni er?” Och ”Om en kvinna klär sig i tajta kläder kan hon skylla sig själv”.
Men detta är inte idéer fallna ifrån himlen. Sexismen har förstärkts genom kontinuerliga tal från islamistiska präster och ledare för att avleda uppmärksamheten från de akuta frågor som har plågat massorna av arbetare i Egypten och samtidigt förfölja de kvinnor och män som är motståndare till islamisterna.
Rädslan för våldtäkter och sexuella övergrepp mot demonstranter har inte bara spritt sig bland kvinnor,
även män har varit hjälplösa inför dessa attacker. Det har förekommit rapporter om män och kvinnor som bildar en linje runt sina protester som skydd. Men det har också förekommit rapporter om att både män och kvinnor väljer att inte gå på protesterna längre på grund av attackerna och den kaotiska utvecklingen.
Attacker på kvinnor har tidigare använts av arméns Högsta Råd, som också beordrat soldaterna att göra ”oskuldstester”. Även manliga demonstranter har attackerats både fysiskt och sexuellt.
Sexismen ökar just nu, men den har alltid varit en del av ojämlikheten i klassamhället. Ökningen idag beror på många faktorer, bland annat att högerextrem politisk islam har kommit till makten och gett grönt ljus för att reaktionära och sexistiska åsikter kan uttryckas öppet. De senaste attackerna kan spåras till män inom Muslimska brödraskapets miliser och backas upp av enskilda såväl som organiserade salafister.
En annan viktig faktor bakom dessa attacker är bristen på säkerhet i revolutionens styrkefästen och i de områden där säkerhetsstyrkorna varit utom synhåll, mitt i det kaos som skapats av medlemmar i Muslimska brödraskapet när de försökt skingra oppositionens sammankomster. Det har skapat en grogrund för sexistiska kommentarer och attacker, samtidigt som kvinnor sökt sig till anarkistiska metoder för skydd och hämnd. Det s k ”svarta blocket” ska ha fått många kvinnliga medlemmar som vill slå tillbaka mot högerextrema islamister.
Även om det är förståeligt att ett antal kvinnor känner att de kan kräva tillbaka sin frihet genom att gå med i anarkistiska grupper eller söker individuella metoder för att slå tillbaka, har det stora begränsningar eftersom det sker vid sidan av arbetande kvinnors och mäns kamp för kvinnors ekonomiska och sociala frihet.
Det är erfarenheterna från den 25 januari för två år sedan som visar en väg framåt för kvinnokampen, eftersom kvinnor och kvinnors krav kom i förgrunden i den revolution som behövs för att genomföra kraven.
Idag växer sexismen bland arbetare och ungdomar som vänder sig till reaktionära idéer som en följd av arbetslöshet eller som är beroende av reaktionära ledare och krafter för att få en inkomst. Miliserna och sexistiska idéer måste bekämpas med ett klassprogram, där kvinnor kan visa att deras kamp för frigörelse också är en kamp mot arbetslöshet och utsugning. Massor av kvinnor kom ut i revolutionen och visade heroiskt mod inför miliser, ligister och repressiva säkerhetskrafter. Revolutionära kvinnor i Egypten har torterats och dödats i kampen mot förtryck och för frigörelse.
Men två år efter revolutionen löper kvinnor i Egypten fyra gånger större risk att bli arbetslösa än män. Läs- och skrivkunnigheten för kvinnor är 77 procent, vilket är en mycket lägre siffra för kvinnor än för män. De flesta kvinnor arbetar i hemmet, tar hand om barn och äldre familjemedlemmar – ett informellt lågavlönat arbete.
Kvinnor i Egypten kom ut i kamp redan innan revolutionen bröt ut och var närvarande och aktiva i varje steg i revolutionen själv. Kvinnor har stått i ledningen för textilarbetarna i Mahalla i kampen för högre löner, och för arbetarstyre över produktionen.
För att utveckla kampen till en kollektiv kamp mot sexismen i samhället finns det ett akut behov av ett organiserat massalternativ för arbetare, där kvinnliga arbetare och aktivister kollektivt tillsammans med sina manliga arbetstagare och aktivister kan organisera försvarskommittéer och bekämpa sexism och alla typer av förtryck.
Ett sådant arbetarprogram handlar om krav på utbildning, hälsovård, bostäder, välbetalda jobb, säker kollektivtrafik och säkra tjänster – väl upplysta gator och allmänna platser, ansvariga säkerhetsstyrkor och utbildad personal för att hantera våldtäktsoffer och diskriminering, familjeplanering och skydd mot tvångsäktenskap, lagar mot våldtäkt och sexism, skydd och alternativa arbeten till kvinnor som tvingats till prostitution, rätten till vård, etc.
En ny kraft skulle vända sig till och få stöd av fattiga och arbetslösa och fungera som en attraktionspol och vara ett kraftfullt svar till reaktionära ledare som använder sexism som ytterligare ett verktyg för klassförtryck.
Ett massparti för arbetarklassen måste byggas underifrån, på de arbetsplatser och bostadsomrtåden där det bildas oberoende fackföreningar, arbetar- och folkliga kommittéer, med kvinnliga arbetare och revolutionära kvinnor i ledningen.
Det behövs en strategi som kan vinna över massorna av arbetare, ungdomar, de fattiga och de förtryckta i kampen för frigörelse från alla typer av förtryck, inklusive sexism. Detta måste göras runt ett klassprogram som är klart emot kapitalismen, för social rättvisa och som höjer den demokratiska socialismens fana.
Aysha Zaki, CWI
