Nu har skolan i Sundsvall återigen fått ett sparkrav. Denna gång på 10 miljoner kronor under detta år.
Enligt de senaste prognoserna beräknas det bli ett underskott på 18 miljoner kronor vid årets slut, men man hoppas få 8 miljoner kronor i en kompletteringsbudget som behandlas snart.
De närmaste veckorna ska Barn- och utbildningsnämnden fatta beslut om var neddragningarna ska ske för att spara ihop pengarna.
Vi har under många år sett varsel och uppsägningar av lärare på våren inför terminens slut. Flera skolor har också lagts ned senaste åren. De nya sparkraven innebär återigen att oron ökar ute på skolorna.
Läget ute på skolorna är inte bra. Enligt de senaste medarbetarenkäterna både från lärarfacken och kommunen mår lärarna inte bra och visar på både misstro mot rektorerna/ kommunen, för hög arbetsbelastning och en stor benägenhet att vilja söka sig bort från lärarjobbet.
Organisationerna på skolorna är mycket tajta och vikarier finns nästan inte att tillgå eller sätts inte in överhuvudtaget.
Lärarfacken – både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund – i Sundsvall har anmält kommunen och begärt åtgärder för att ta hand om den överväldigande arbetsbelastningen.
Mot bakgrund av att personal har varslats, sagts upp, flyttats om och varslats igen, samt årligen varit med om nedskärningar är det en relativt uppgiven personalgrupp som jobbar på ute på skolorna. Man höjer nästan inte på ögonbrynen längre. Trovärdigheten för Barn och utbildningsförvaltningen och politikerna är körd i botten. Talet om att bli ”Sveriges bästa skolkommun” känns, i bästa fall, som tomt prat och snarare som ett hån.
Dessutom har kommunledningen nyligen beviljat nya friskolor tillstånd att starta.
Per Johansson
Therese Lindberg